Kvinnorna har blivit alltmer dominerande inom globala utvecklingsfrågor i Sverige. Av de 14 mest aktiva debattörerna det senaste året är bara 2 män. Utrikesdepartementet styrs av tre kvinnliga ministrar och inom ideella organisationer är kvinnorna i stor majoritet. Nu undrar vi – var är männen i debatten om globala utvecklingsfrågor?

Året är snart slut och det är dags att summera 2017 års debatt om globala utvecklingsfrågor. Under året har vi publicerat närmare 900 ledar- och debattartiklar från svenska medier. Alla med teman som rör Sveriges roll inom globala utveckling. Det kan handla om alltifrån vilket ansvar Sverige har för de flyktingar som flyr över Medelhavet till hur människor ska lyftas ur extrem fattigdom i Indien eller hur svenska företag borde agera i Ecuador.

När vi tittar på årets statistik ser vi en väldigt tydlig trend. Kvinnor, kvinnor, kvinnor. De tre personer som toppar listan över antal skrivna debattartiklar under året är alla kvinnor. Av de 123 debattörer som skrivit minst 3 debatt- eller ledarartiklar under året är nästan 70 procent kvinnor.

Det här kanske inte är så förvånande för de som jobbar med globala utvecklingsfrågor, men sanningen är att det har skett en tydlig förändring. Tittar vi tillbaka i arkivet av debattartiklar på Biståndsdebatten.se sedan starten 2010 ser vi en helt annan bild. Av de 50 flitigaste debattörerna totalt sett under åren är 29 män och 21 kvinnor. Listan toppas av Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic, sedan kommer Diakonias före detta generalsekreterare Bo Forsberg och på tredje plats ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin.

Kvinnor inom global utveckling
De allra flesta av de mest tongivande personerna i den svenska debatten om global utveckling är kvinnor. Ministrar, politiker och chefer i ideella organisationer.

Varför är det då så stor kvinnlig dominans?

En av förklaringarna finner vi möjligen i bistånds- och utvecklingssektorn i stort. På Sveriges biståndsmyndighet Sida är omkring 69 procent av de anställda kvinnor, och bortser vi från cheferna är andelen högre.[i]

Inom Utrikesförvaltningen är 60 procent av de anställda kvinnor. Framför allt har andelen kvinnliga chefer ökat markant de senaste 20 åren, även om majoriteten av cheferna fortfarande är män. År 2016 var 43 procent av cheferna inom Utrikesförvaltningen kvinnor, jämfört med 31 procent 2006 och endast 17 procent 1996. Dessutom är alla tre ministrar på Utrikesdepartementet kvinnor (Isabella Lövin, Margot Wallström och Ann Linde), och även tre av fyra statssekreterare.[ii]

Från det civila samhället finns det inga siffror, men kvinnorna är troligen i stor majoritet i de allra flesta organisationer som jobbar med globala utvecklingsfrågor. Av de organisationer som Sida har ramavtal med styrs 12 av 17 av kvinnliga chefer. Och tittar vi längre ner i hierarkin – bland annat i vår egen organisation – är det ännu större kvinnlig dominans. Till oss på Föreningen för Utvecklingsfrågor, FUF, kommer varje år hundratals studenter med ett brinnande intresse för global utveckling för att engagera sig ideellt. I år var knappt 10 procent killar.

Sett från det här perspektivet är det inte mer än rätt att det är kvinnor som också hörs och syns mest i debatten. En bransch där majoriteten av de engagerade är kvinnor ska naturligtvis också ha en majoritet av kvinnliga chefer. Men den stora frågan kvarstår ändå. Varför är det så liten andel män som debatterar, jobbar och framför allt engagerar sig i frågor som rör global utveckling och Sveriges roll i världen?

Malin Stjernström 
Kerstin Edquist

Mest aktiva debattörer 2017

  1. Isabella Lövin – 24 artiklar
  2. Cecilia Wikström – 18
  3. Bodil Valero  – 17
  4. Birgitta Ohlsson – 12
  5. Lars Adaktusson – 12
  6. Margot Wallström – 11
  7. Agnes Hellström – 10
  8. Anna Lindenfors – 10
  9. Erik Lysén – 10
  10. Anneli Rogeman – 9
    Annika Skogar – 9
    Ann Svensén – 9
    Linnéa Engström – 9
    Malin Björk – 9

Mest debatterade länder 2017

  1. USA – 75 artiklar
  2. Israel/Palestina – 44
  3. Ryssland – 33
  4. Afghanistan – 29
  5. Turkiet – 29
  6. Saudiarabien – 27
  7. Syrien – 25
  8. Burma – 21
  9. Iran – 21
  10. Kina – 19

[i] Sidas mångfalds- och jämställdhetsplan 2017–2019

[ii] ”Tre av fem i Utrikesförvaltningen är kvinnor”, Regeringskansliets hemsida, 2017-03-08

Dela det här:

2 kommentarer till Var är männen i debatten om global utveckling?

  • Anders Ostman:

    Lika, men ändå olika.
    Det är inte så konstigt att kvinnorna dominerar. Om man ser till resultaten på universiteten så dominerar kvinnorna även där, i antalet akademiska poäng och antalet kurser, vilket i sin tur leder till att kvinnorna har, åtminstone på pappret, bättre förutsättningar att slå ut männen vid rekryteringarna till arbetsplatser inom fr a offentlig förvaltning. Det hade varit intressant om författarna hade gjort sig besväret att försöka redovisa var männen gör istället, vilka frågor intresserar dem, vilka arbetsplatser och yrken de föredrar idag. Och varför?
    Det finns skillnader mellan män och kvinnor och att en del är biologiska går inte att helt bortse ifrån, men det är inget som borde hindra en jämnare könsfördelning. Fifty-fifty är enligt min mening den optimala situationen. I Sidas nya jämställdhetsplan kunde jag inte finna någon åtgärd för att rekrytera fler män, något som hade varit omöjligt för några årtionden när det gällde kvinnor.

  • Anders Oljelund:

    Det är väl, som Anders Ostman skriver, förklaring nog att kvinnorna blivit fler inom akademiska yrken, i politiken och bland statstjänstemännen: Det är välkommet och det är uppmuntrat och avspeglar sig förstås i debatten. Jag är man, pensionerad sedan flera år, och natuligtvis var det fler män förr. Många deltog i debatten som föredragshållare eller folkbildare. Men det var inte vanligt att tjänstemän deltog i den synliga politiska debatten under eget namn. Nu är det annorlunda. Men genom åren har jag och mina nu gamla kolleger ändå, fast lite i det fördolda, deltagit i poltiska debatter, exempelvis som för min del under pseudonymen utrikesutskottet eller som artikel- och talskrivare åt någon poltiker, manlig eller kvinnlig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *