Under Nordiskt Forum i Malmö arrangerade LSU Sveriges Ungdomsorganisationer ett seminarium kring just denna fråga. Budskapet var tydligt – unga måste inkluderas i skapandet av utvecklingspolitiken för att den ska bli hållbar. Dels för att ungas perspektiv är viktiga, dels för att unga behöver känna att de också äger den agenda som sätts.

I panelsamtalet, som leddes av Selma Gusic, deltog Sveriges ungdomsrepresentanter till FN, Joanna Blossner och Paulina Nybratt Sandin, Naomi Lugoe från organisationen Femina Hip i Tanzania och Natko Geres från organisationen Status M i Kroatien. Bakgrunden till seminariet var kortfattat avsaknaden av ett intersektionellt perspektiv i utvecklingspolitiken. Ett intersektionellt perspektiv innebär att kategorier som kön, klass, etnicitet, etc. inte själva är tillräckliga för att se maktrelationer i samhället. Det är alltså inte bara genus som bidrar till skapandet av maktstrukturer, utan även ålder och synen på ung och gammal. Halva jordens befolkning är under 25 år och därför är det viktigt att lyfta ungas åsikter och perspektiv i arbetet med jämställdhetsfrågor. Unga spelar även en viktig roll i förändring av de normer kring bland annat kön som råder i samhället.

FN har den senaste tiden utvecklats från att i princip inte alls inkluderat unga till att nu ta dessa aktörer på större allvar. Post-2015-agendan har exempelvis varit mer inkluderande, däribland för barn och unga. En viktig poäng om ungas deltagande och inflytande lyftes av Paulina Nybratt Sandin och Joanna Blossner. De menade att deltagandet också måste vara värdefullt genom att unga får vara med på de ”riktiga” konferenserna och inte bara ha sina egna. Unga är viktiga aktörer för skapandet av ett hållbart samhälle och deras deltagande måste ses som värdefullt. Beslutsfattare måste inse vikten av ungas perspektiv och åsikter inom olika frågor och unga måste känna sig meningsfullt inkluderade.

Naomi Lugoe som jobbar med att skapa en positiv livsstil hos unga, belyste att jämställdhetsarbete är grundläggande för samhällsutveckling. Genom att stärka kvinnor utvecklas samhället i rätt riktning. Därtill poängterade hon hur viktiga unga är i arbetet med att förändra normer kring kön.

– I arbetet kring jämställdhet spelar unga en viktig roll då deras tankar och idéer påverkar rådande normer kring att vara kvinna eller man. I min organisation har vi jobbat mycket med att utbilda unga kring vad just de här normerna och traditionerna i samhället gör med oss. Nästa steg är att få in dessa perspektiv på beslutsfattande nivå, berättade Lugoe.

Liknande arbete med att förändra normer kring kön ägnar sig Natko Geres åt.

– I samhället råder en stereotyp bild av vad det innebär att vara man, bland annat att inte visa känslor, att inte utföra hushållsarbete och att vara våldsam. För att uppnå jämställdhet i samhället måste männen inkluderas och därmed behöver vi förändra synen på maskulinitet och vad det innebär att vara man, sade Geres.

Panelen var överens om vikten av att inkludera unga i utvecklingspolitiken och tog upp att det handlar om att förändra det politiska systemet, vilket är en svår och långsam process. Det politiska systemet måste vara öppet för att kunna inkludera ett ungdomsperspektiv och dit, menade panelen, har vi inte kommit än. För att säkerställa att ungas behov tillgodoses måste deras perspektiv inkluderas när agendan formuleras.

Svaret på frågan om utvecklingspolitiken kan vara både ung och jämställd fick tydliga svar från paneldeltagarna – unga måste inkluderas! Men svaret på hur myndigheter där beslutsfattande ligger ser på vikten av att inkludera unga får vi dock vänta på. Den representant från enheten för styrning av utvecklingssamarbetet på UD som skulle delta i panelsamtalet lämnade nämligen återbud i sista stund.

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *