För några veckor sedan blev Statskontoret färdig med den av regeringen beställda översynen av ramavtalsystemet inom stödet genom svenska civilsamhällesorganistioner (CSO). Slutsatserna som dras i översynen kan jämföras och kompletteras med Sidas översyn från 1991.

För några veckor sedan blev Statskontoret färdig med den av regeringen beställda översynen av ramavtalsystemet inom stödet genom svenska civilsamhällesorganistioner (CSO). Slutsatserna som dras i översynen  kan jämföras och kompletteras med Sidas översyn från 1991.

 

Några av Statskontorets slutsatser och förslag:

Övergripande slutsatser (s.86)

  • Ramavtalssystemet är huvudsakligen ändamålsenligt och kostnadseffektivt.
  • Det finns därför anledning för regeringen att behålla systemets grundläggande principer.
  • Regeringens kravfyllda styrning i policyn och strategin bidrar till en återrapportering inriktad på inre effektivitet och kortsiktiga resultat.
  • Styrning och uppföljning blir onödigt resurskrävande (som en följd av kombinationen av stort antal styrdokument och korta avtalsperioder)
  • Innovativa lösningar och nya (icke-medlemsbaserade) aktörer som fonder och stiftelser uppmuntras inte av systemet

Regeringens styrning (s.87)

  • En allt för detaljerad styrning och kontroll riskerar att motverka syftet med stödet
    • Regeringen bör även fortsättningsvis formulera mål på övergripande nivå.
    • De ökade kraven på återrapportering och inslagen av detaljstyrning riskerar motverka lokalt ägarskap, anpassning till partners system och givarharmonisering.
  • Regerings styrning bör förenklas (s.88)
    • Allmänna biståndspolitiska mål och internationella överenskommelser om t.e.x biståndseffektivitet bör rensas ut ur CSO-strategin.
    • Statskontorets tidigare konstaterande om att regeringens styrning är för komplex gäller även för CSO-stödet.
  • Förslag: “Regeringen bör förenkla styrningen genom att minska sin detaljstyrning, tydliggöra målen samt fokusera på krav som är specifika för verksamheten inom anslagsposten. Enligt Statskontoret bör regeringens styrdokument också rensas från generella krav på myndighetsstyrning.”
  • Sidas resultatrapportering till regeringen behöver utvecklas (s.88-89)
    • Krav om årlig återrapportering bidrar till resultatstyrningens kortsiktiga fokus
  • Förslag: “Sida bör lämna strategirapporter till regeringen mer sällan, förslagsvis vart tredje år. Den årliga återrapporteringen bör ske i Sidas årsredovisning”.
  • Obalans i Sidas styrning mellan detaljstyrning och kontroll respektive strategisk styrning.
  • Förslag: Sidas primärt interna resultatstyrningsmodell bör utvecklas med fler uppföljningsbara resultatindikatorerna samt utgöra en del av Sidas formella styrning och uppföljning av ramorganisationerna.
  • Utrikesdepartementets signaler om satsningar genom särskilda beslut kan bidra ryckig och oförutsägbar styrning (s.91)
  • Förslag: Sida bör klargöra att avtalet är det centrala styrdokumentet. Eventuella förändringar under avtalsperioden ska uttryckas i tilläggsavtal och inte på annat sätt.
  • Ramavtalet har stora fördelar. Gynnar långsiktighet, innebär finansiell säkerhet över tid vilket bidrar till bättre förutsättningar för långsiktig planering och förutsägbarhet. (s.92)
  • Statskontoret refererar till uppgifter om att ramorganisationerna och lokala samarbetspartner upplever kraven om rapportering alltför krävande. De många olika styrnings-, utvärderings- och granskningsinstrumenten för att följa upp och utvärdera verksamheten har enligt Statskontorets bedömning lett till ett omfattande system av rapportering, möten etc. har utvecklats. (s.94)
  • Förslag: Sida bör utveckla en ökad systematik i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I detta bör ingå att arbeta fram en samverkansmodell som minskar antalet möten mellan organsitonerna och Sida.
  • Sidas strategirapporter riskerar att inte återge en samlad, heltäckande bild med relevant information och bedömningar av verksamheten i förhållande till målen i strategin. (s.98)
  • CSO-strategins processinriktade målsättningar som ska “bidra till” eller “stärka kapacitet” försvårar analys och uppföljning. (s.98-99)
  • Uppsättningen ramorganisationer varit relativt oförändar under en längre tid  (s. 99)
  • Vad gäller mångfald kan det möjligen hävdas att mixen av organisationer till fullo inte avspeglar dagens samhälle (s.100)
  • Statskontoret föreslår tre kanaler för stöd genom fssvenska CSO (s.104)
    • Ett utvecklat ramavtalsystem för långsiktig samarbete med etablerade ramorganisationer
    • Vidareförmedling av medel till organistioner som inte har en naturlig koppling till någon ramorganistion
    • En ny kanal för innovativa ansatser, organisationer och aktörer
  • Insyn och transparens genom ett flertal metoder (s.105-106)
  • Insynen i ramavtalsysstemet är tillfredställande, men kan ökas genom att Sida på sin hemsida redogör för ramavtalssystemet  m.m

Statskontorets slutsatser 2013 kan jämföras med slutsatserna i Sidas översyn 1991; Solidaritet med statsbidrag – Översyn a biståndet genom enskilda organisationer (Folke Albinson, Eva Åhlström)

 

“Varje organisation måste själv översätta det övergripande målet ill mer konkreta mål, anpassade efter den verklighet de arbetar i. Varje organisation måste också själv välja, utifrån sina egna idéer och värderingar, vilka medel den vill använda för at nå målen. Vi vill ända ange några allmänna medel eller strategier, som vi tror kan bidra till ett bättre eo-bistånd i framtiden.” (s.109)

  • Strategier för organisationernas utvecklingssamarbete
    • Mer dialog och mer ömsesidigt samarbete/utbyte Nord-Syd
    • Mer långsiktighet i utvecklingssambaretet
    • Mer lokalt deltagand i Syd och ord
    • Mer stöd till organisationsutveckling
    • Mer stöd till folkbildning
    • Mer stöd till inkomstskapande aktiviteter
    • Bättre integrering av kvinnorna
    • Fler gemensamma utvärderingar Nord-Syd
    • Fler nätverk mellan organistioner i Syd och Nord, mellan organistioner i Europa, mellan svensak organistioner
    • Större öppenhet för förändringar
  • Strategier för samarbete mellan staten och organisationerna i Nord
    • Klara kriterier för statsbidrag till eo-bistånd
    • Mer information och opinionsbildning i Nord
    • Mindre förhandsgranskning från staten
    • Mer erfarenhetsutbyte mellan organisationerna och mellan staten och organisitonerna
    • Fler gemensamma utvärderingar staten – organisationerna
    • Större öppenhet för förändringar
Den intresserade kan läsa mer 91-översynens slutsatser här.
Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *