Sexuella och reproduktiva rättigheter är inte tillräckligt prioriterade i humanitärt arbete. Det menar deltagarna i en workshop som anordnades av ett nygrundat nätverk av internationella organisationer. Efter många års diskussion är det dags att göra verklighet av orden.

Det internationella nätverket för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, startade i maj tidigare i år. Nu anordnade de en heldag med seminarier och workshops för att bidra till kunskapsutbyte kring frågor om SRHR i krishantering. Under dagens andra seminarium, som var utformat som ett panelsamtal, sade Henia Dakkak på FN:s befolkningsfond, UNFPA, att den största framtida utmaningen var att överkomma det faktum att SRHR inte prioriteras i humanitära insatser. För att insatserna ska vara effektiva måste långsiktigt utvecklingsarbete kopplas samman med det humanitära arbetet i kriser – och vice versa. Vidare hävdade Dakkak att det saknas ramverk som adresserar flickors behov av SRHR i humanitära insatser.

Aditi Ghosh på organisationen International Planned Parenthood Federation, IPPF, i Bangkok, höll med Dakkak om att den största utmaningen är att prioritera SRHR mer i humanitära insatser. Hon sade även att mer fokus bör läggas på att leverera dessa rättigheter, snarare än att fortsätta definiera det redan identifierade problemet. Dock erkände hon att ett hinder för detta delvis är bristfällig finansiering, då resurserna till arbetet för SRHR i humanitära insatser påverkats kraftigt av Donald Trumps regler om att stoppa biståndet till organisationer som jobbar med abortfrågan, den så kallade global gag rule. Dakkak inflikade då att hon hoppades på att de yrkesverksamma ska bli mer innovativa och finna nya slags finansiärer för SRHR, exempelvis i den privata sektorn.

Även Anu Kumar på organisationen Ipas, som jobbar för säkra aborter, sade att det nu är dags att börja agera, men höll inte med Dakkak om att det saknas ramverk. Däremot tycker hon att det finns regler som förhindrar effektivt arbete med SRHR-frågor, framför allt global gag rule. Policyn bör ses som ett försök av Trump-adminstrationen att skrämma organisationer från att stå upp för denna rättighet, och öppnar upp för politiskt ställningstagande från ledande länder inom SRHR, till exempel Sverige. Kumar sade att det nu finns ett brett stöd för SRHR bland världens ledande humanitära aktörer och att det därför finns möjlighet för att Sverige genom påverkansarbete kan skapa en kedjereakation som leder till global mobilisering för frågan.

Paneldeltagarna var överens om att de som nätverk har en sak gemensam – om de inte kan förse SRHR i humanitära insatser bidrar de indirekt till underminering av dessa rättigheter.

Ina Carlsson och Aviva Blomquist

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *