Själva meningen med bistånd är att bidra med bestående förändringar. Men vad händer egentligen med biståndets resultat när pengarna inte längre kommer? Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har undersökt Sidas utvärderingar och bjuder in till diskussion om det svenska biståndets långsiktiga resultat.

När begreppet hållbarhet nämns i detta sammanhang handlar det inte om miljön, utan om huruvida biståndsresultaten utvecklas och fortlever. Marcus Burman från EBA betonar att hållbarhet inte alltid är positivt. En insats kan i värsta fall ha negativa effekter, samtidigt som den är hållbar. Frågan Burman lyfter är när bristande hållbarhet är problematiskt och inte. Att en insats bedöms som icke-hållbar kan betyda att mottagaren är biståndsberoende.

– Begreppet biståndsberoende kan ha en negativ klang men det kan betyda att biståndet fortfarande behövs och gör skillnad, förklarar Burman.

EBA:s kartläggning visar att det är svårt att dra några säkra slutsatser om hållbarhet – utifrån utvärderingarna. Insatserna bedöms vara icke-hållbara i omkring 40 procent av fallen. I omkring 20 procent bedöms insatserna som hållbara.

Pernilla S Rafiqui från Sida tycker inte att kartläggningens resultat är förvånande. Hon menar att en förklaring kan vara att EBA endast har tittat på decentraliserade utvärderingar under en begränsad tidsperiod. Decentraliserade utvärderingar görs av personer i både mottagar- och givarländer och står för merparten av Sidas utvärderingar. Dessa skiljer sig från större strategiska utvärderingar.

– Just decentraliserade utvärderingar används inte alltid som ett instrument och görs inte alltid för att bidra till ny kunskap, även om det är där vi vill hamna […] Studien är en bra början till ett samtal, säger Rafiqui.

Anna Liljelund Hedqvist, konsult på NIRAS och författare bakom många utvärderingar, menar att en bör fråga sig vad utvärderingarnas syfte är. Ibland kan utvärderingar vara mer rituella och då kan processen i sig vara en viktig del snarare än analysen, menar Liljelund Hedqvist.

Kim Forss från EBA säger att det kan vara svårt att utvärdera hållbarhet eftersom långa tidsperspektiv krävs, ibland uppemot 30 år. Utvärderingar kan ibland säga mer om insatsers förväntade resultat än faktiska långsiktiga konsekvenser. Forss tycker inte att alla utvärderingar kan ha det långsiktiga perspektivet även om det är viktigt att några har det.

Sammanfattningsvis konstateras det att studiens resultat är föga förvånande men att en nu kan fråga sig, bör hållbarhetsperspektivet synas mer i de decentraliserade utvärderingarna? Och – hur kan och bör hållbarhet utvärderas?

– För framtiden behövs säkrare kunskap och en tydligare begreppsapparat för denna form av hållbarhet, menar Burman.

Sofia Brännström

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *