Att tala om klimatförändringarna som ett säkerhetspolitiskt hot kan medföra negativa konsekvenser. Det anser Peter Haldén, forskare vid Försvarshögskolan, som inte håller med Malin Mobjörk om att den säkerhetspolitiska arenan är rätt forum för diskussioner om klimatfrågor. Det berättar han för Jenny Nordman under en intervju.

Jenny: Utgör klimatförändringarna ett hot mot säkerheten i världen? Kan de bidra till konflikter?
Peter: Klimatförändringarna påverkar vårt liv på planeten på fundamentala sätt. Frågan är om begreppet ”säkerhet” täcker in de dramatiska förändringar som klimatförändringar innebär. Ett vidgat säkerhetsbegrepp innebär en vagare definition av vad ”säkerhet” egentligen betyder. I traditionell bemärkelse är säkerhet kopplat till militärt våld, och sannolikheten att klimatförändringar direkt ska leda till väpnade konflikter över naturresurser är liten. Länder som försvagas av klimatförändringar får troligen även en försvagad militär kapacitet. Det är troligare att det resulterar i ökat samarbete mellan folkgrupper och länder.

Hur menar du att det kan leda till ökat samarbete?
I de flesta fall leder ett gemensamt intresse av naturresurser till samarbete snarare än konflikt. Ett exempel är Indien och Pakistan som har slutit ett avtal gällande floden Indus, som är en viktig resurs för båda länderna.

Vad krävs för att de ska leda till samarbete och inte till konflikter?
Krig är ett instrument för att lösa konflikter. Det uppstår i sådana typer av samhällen som inte har kapacitet att lösa konflikter på annat sätt. Idag uppstår konflikter över naturresurser inte lika ofta som tidigare, den globala marknaden ger länder möjlighet att handla med resurserna istället. En paradox är att marknadsekonomin samtidigt bidrar till en negativ miljöpåverkan. Krig skulle kunna uppstå om det politiska systemet förändras fundamentalt, och klimatförändringar skulle indirekt kunna bidra till detta. Genom samarbete på internationell nivå kan vi förhindra ett sådant scenario. Vi måste sträva efter att bibehålla internationella samfund som bygger på dialog, där mellanstatliga krig är förbjudna.

Hur kan utsatta nationer rusta sig mot de hot som klimatförändringar innebär?
Det finns en mängd sätt för nationer att agera för att vara bättre rustade för klimatförändringar. Länder i riskzonen måste se till att matförsörjningen kan säkras. Om man till exempel odlar grödor växelvis istället för att odla samma gröda varje säsong, blir jorden mer näringsrik och man kan odla mer. Det är också viktigt att satsa på att bygga säkra, drägliga och klimatuthålliga städer, eftersom människor flyttar från landsbygden till städer i allt snabbare takt.

Vilken koppling har klimatförändringar och säkerhet till bistånd?
Bistånd kan bidra till ökad säkerhet i och med att det ökar beroendet mellan länder, och gör att länder strävar mot gemensamma mål istället för att tävla med varandra. Bistånd kan dels användas för att främja ökad miljövänlighet såsom satsningar på förnybar energi, och dels för att hjälpa länder att anpassa sig till förändrade klimatförhållanden.

 

P Halden

Peter Haldén, fil.dr. i statsvetenskap från European University Institute forskar i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm

Vad anser du om IPCCs senaste rapport som förutspår att klimatförändringarna kommer att leda till ökade konflikter såsom inbördeskrig och våldsamma protester?
IPCC går inte in på djupet av problemet när de nämner konflikter som ett resultat av klimatförändringar. De talar inte om hur, vad och vilka detta skulle kunna gälla. Det är svårt att uttala sig eftersom det är så osäkert, och att göra det kan få negativa konsekvenser.

Vilka är de negativa aspekterna av se klimatförändringar som ett säkerhetshot?
Att tala om risken att konflikt utbryter som ett resultat av klimatförändringar riskerar att stjäla fokus från större hot, till exempel att maten tar slut eller att havsnivån stiger. Dessutom finns möjligheten att politiker börjar använda konfliktrisken som en ursäkt för att rusta upp försvaret istället för att satsa på åtgärder för en bättre miljö. Militären kan spela en viktig roll till exempel genom att hjälpa till vid katastrofer, men vi löser inte frågan genom att tillgripa militära medel.

Håller du med Malin Mobjörk om att klimatförändringar ges för lite utrymme inom svensk säkerhetspolitik?
Vi måste ge ökat utrymme för diskussion, och politiskt agerande, utifrån miljösynpunkt. Det måste dock handla om de direkta hoten av miljöförstöring, som faktiskt kan hota hela vår existens. Att, som Malin Mobjörk föreslår, använda sig av den säkerhetspolitiska arenan är inte rätt forum. Om säkerhetsbegreppet innefattar för mycket riskerar de säkerhetsfrågor som inte leder till krig att avskrivas. Vi behöver tala om klimatförändringar, inte som en säkerhetsfråga, utan på högsta politiska nivå som ett samhällsövergripande problem.

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *