Ett fåtal transnationella företag har idag kontroll över hela den globala livsmedelskedjan – från producent till konsument. Samtalet på ETC bokcafé tog upp riskerna med kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket och varför biologisk mångfald är en förutsättning för hållbar matproduktion i framtiden.

Catarina Antikainen är geovetare och arbetar på FIAN, en internationell organisation som verkar för att synliggöra och bekämpa kränkningar av människors rätt till lämplig mat och försörjning. Antikainen berättar om fall från Latinamerika där civilsamhällesorganisationer vittnar om cancerfall, förgiftade floder och människor som blir utsatta för hot om de inte överlåter sin mark till stora jordbruksföretag. Resultatet blir stora områden där endast odling av grödor ämnade för export tillåts, så kallade ”cash-crops”. För att skydda skörden används kemiska bekämpningsmedel som är ohälsosamma för bönderna och som inte bryts ner i naturen, förklarar Antikainen.

Peter Bergkvist, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, talar om att det idag sker en ökning av genmodifierade grödor (GMO) som är helt beroende av kemiska bekämpningsmedel för sin överlevnad. Dessutom används samma kemikalier som finns i dessa bekämpningsmedel i framställningen av vissa läkemedel. Enligt Bergkvist gör detta att det fåtal företag som står för tillverkningen av kemiska bekämpningsmedel numera dikterar villkoren för liv, i och med deras stora marknadsandelar inom både mat- och läkemedelsindustrin.

Enligt författaren och jordbruksexperten Gunnar Rundgren är jordbruket idag helt styrt av marknaden. Kemisk ogräsbekämpning är i längden ohållbart, men används eftersom det är det billigaste alternativet. Han poängterar att matproduktionen till och med skulle kunna vårda våra landskap om man inte använder gifter, men att den i dagsläget har motsatt effekt. Catarina Antikainen instämmer. Istället för gifter vill hon se biologisk mångfald. Antikainen förklarar att biologisk mångfald fungerar som ett naturligt bekämpningsmedel genom att olika sorters växter och djur tillsammans bildar skyddsnät för varandra.

– En vanlig motorväg har högre biologisk mångfald än de stora industriella jordbruken, säger Rundgren.

Sveriges roll

Den svenska jordbrukspolitiken styrs till stor del av EU:s regelverk, men panelen är enig om att Sverige har gott anseende internationellt i dessa frågor och kan påverka utvecklingen. Peter Bergkvist framhäver den svenska ”försiktighetsprincipen” som en åtgärd för att minska gifter i jordbruket globalt. Enligt den principen förbjuds kemiska bekämpningsmedel om det inte finns tillräckligt med kunskap om deras framtida påverkan på ekosystemen.

Catarina Antikainen betonar vikten av ett civilsamhälle som vågar organisera sig mot att svenska företag köper upp mark i låg- och medelinkomstländer som direkt kan skada lokalbefolkningen. Att exempelvis AP-fonderna investerar offentliga pengar i denna typ av ohållbart jordbruk är Antikainen kritisk mot.

– AP-fonder prioriterar vinst över mänskliga rättigheter, säger Antikainen och anmärker på hur deras nuvarande regelverk ser ut.

De tre paneldeltagarna förespråkar en systemförändring där jordbruket inte bara ses ur ett kommersiellt perspektiv, utan också som en del i värnandet om våra samhällen.

Helge Drebold

Dela det här:

En kommentar till Kemiska bekämpningsmedel – ett hot mot mänskliga rättigheter?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *