Sist ut i Internationella stolen var Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin som menade att vapenexporten, klimatet och den övriga handelspolitiken bidrar till intressekonflikter i genomförandet av Politik för global utveckling (PGU), vars målsättning är alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. För utfrågningen stod ärkebiskop Anders Wejryd och Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson

Wejryd frågade inledningsvis om Socialdemokraternas syn på bristen på straffansvar för tortyr i svensk lagstiftning. Sverige har kritiserats för att inte följa FN:s tortyrkonvention från 1984. Socialdemokraterna anser att straffansvar för tortyr borde införas i svensk lagstiftning. Jämtin menade att detta skulle ge en moralisk vägledning i hur vi ser på tortyr i Sverige, men även göra det lättare att driva frågor mot tortyr internationellt.

Sverige har inte heller ratificerat tilläggsprotokollet i konventionen mänskliga rättigheter, för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Enligt Jämtin kan en av anledningarna bakom detta vara att sociala och kulturella rättigheter är mer politiska i sin natur än civila och politiska rättigheter. De ställer större krav på partipolitisk enighet vilket försvårar ratificeringen. Trots det anser Jämtin att alla mänskliga rättigheter är lika viktiga och bör ses som en helhet, och att konventionen därför bör antas.

En längre diskussion rörde Politiken för Global Utveckling (PGU). Jämtin menade att intressekonflikter finns överallt. Vapenexport, klimatfrågan och handelspolitik lyftes som några exempel på områden där det finns motstridiga intressen. S tycker att det ska bli svårare att exportera vapen till icke-demokratier. Den kommande utredningen av Sveriges vapenexport bör enligt S komma fram till att striktare regler vad gäller export och import av krigsmateriel behövs, och en mer restriktiv lagstiftning kring vapenhandel. Det är viktigt med insyn i de här frågorna, menade Jämtin, men viss sekretess måste finnas av säkerhetspolitiska skäl. Hon tillade dock att en hög militär kapacitet är en förutsättning i ett alliansfritt land som Sverige.

Socialdemokraterna stödjer upprätthållandet av 1%-målet – att 1 % av Sveriges BNI ska gå till bistånd. Utfrågarna frågade hur S ser på de omfattande avräkningarna som görs i den svenska biståndsbudgeten. Carin Jämtin anser att avräkningar för att finansiera exempelvis flyktingmottagning är försvarbart så länge Sverige följer de kriterier OECD:s biståndskommitté DAC har enats om. Vad gäller klimatbistånd menar Jämtin att det i första hand är viktigt att hitta andra finansieringsformer än bistånd, exempelvis genom skatter på flygbränsle.

Utfrågarna lyfte även biståndseffektivitet som en viktig fråga och frågade hur S ställer sig till uppfyllandet av Parisdeklarationen. Jämtin menade att effektivt bistånd bl.a. bygger på att mottagarlandet har möjlighet att sätta dagordningen. Anpassning till mottagarlandets egna prioriteringar är därför centralt. Samma principer gäller för uppbyggandet av institutioner. Däremot poängterade Jämtin att Sverige inte behöver bidra till allt som mottagaren prioriterar, särskilt inte om det går rakt emot Svenska prioriteringar. Ökad samstämmighet behövs även mellan olika biståndsgivare, som bl.a. belastar mottagaren med att ha olika redovisningskrav.

Av Hedvig Söderlund

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *