Politik för global utveckling (PGU), svensk vapenexport, EUs jordbrukspolitik och avräkningar från biståndet var några av frågorna som miljöpartiets Gustav Fridolin hade att hantera i "Internationella stolen". Frida Jansson på Biståndsdebatten.se sammanfattar

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin utfrågades i den internationella stolen av Ärkebiskopen Anders Wejryd och Svante Axelsson, generalsekreterare för Svenska Naturskyddsföreningen, kring frågor om bland annat tortyr, vapenexport och avräkningar i biståndet. Utfrågningen inleddes med en av Amnestys hjärtefrågor: Sveriges kritiserade tortyrlagstiftning. Fridolin ställde sig kritisk till den rådande svenska strafflagstiftningen och menar att miljöpartiet har aktualiserat kravet om hårdare straffbestämmelser. Det är viktigt att kunna hantera de fall då personer som gjort sig skyldig till tortyr i till exempel konflikter utomlands kan straffas i Sverige, argumenterade Fridolin. Även tillgodose rättigheterna för de som kommer till Sverige och har varit med om tortyr och därmed garantera deras rättssäkerhet. Miljöpartiet kommer fortsätta driva frågan om lagändring.

Fridolin fick även frågor om PGU (Politik för global utveckling) och huruvida PGU lyckats som idé. Svaret blev att PGU lyckats inom utvecklingspolitiken men är bristfällig inom andra områden. Fridolin belyste vapenexport som ett område där PGU förbisetts och där det måste råda markant förbättrad transparens och öppenhet i politiska organ som kontrollerar vapenexport för att motverka export till diktaturer. Med andra ord, kraven för vapenexport måste bli högre och miljöpartiet kommer driva denna fråga båda av etiska och moraliska skäl men även ekonomiska. Fridolin poängterade att den tillgång svenska företag besitter i form av högt internationellt anseende och gott rykte riskerar att minska i och med att de förlorar sin trovärdighet på grund av svenska statliga myndigheters inblandning i till exempel byggandet av en vapenfabrik i Saudiarabien.

EU:s jordbruks politik är också ett område som går i kollision med PGU menade Fridolin. Förslag till EU:s budget och den riktning utvecklingen går inom EU ger mer stöd till gammeldags jordbruk och mindre till det nya ekologiska hållbara jordbruket som behövs. Det är viktigt för den globala utvecklingen att EU kan visa att det är möjligt att ha ett högkvalitativt och modernt jordbruk som är ekologiskt hållbart med goda djurrättsprinciper, argumenterade Fridolin – det skulle vara ett gott exempel för omvärlden.

Utfrågningen behandlade även frågor kring bistånd och potentiella intressekonflikter mellan bundet bistånd och lokalt ägarskap i mottagarländer. Fridolin påpekade att konflikten är mindre än vad den ibland utmålas vara och menade att det finns mer stöd till utvecklingsbistånd hos svenskarna än hos regeringen. Det vill säga, väldigt många svenskar är villiga till att bidra till utveckling i omvärlden. Regeringen har däremot inte framhållit de många framgångar som finns inom svenskt bistånd, dock är det desto viktigare för ökat stöd att visa de positiva projekt Sverige bidrar med. Svenska hjälpaktioner under torkan i Afrikas horn, är ett exempel, där direkta insatser gjorde stor skillnad.

Vidare kritiserade Fridolin regeringens avräkningar i biståndet. Klimatstöd, migration och exportstöd ska inte finansieras av biståndsbudgeten. För klimatstöd krävs additionella medel av mycket större storlek för att hantera det växande klimathotet. Enligt Fridolin finns det möjlighet att lösa två problem samtidigt, både stabilisera ekonomin globalt och skapa fungerande hållbar utveckling globalt. Detta genom att skapa nya finansieringsvägar såsom skatt på flygbränsle, koldioxidskatter och möjligheter till valutatransaktionsskatt.

Av Frida Jansson

 

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *