Globaliseringen kan anses medföra utmaningar, men samtidigt kan globaliseringen användas som ett medel för EU att skapa jämlikhet, arbetsmöjligheter och fred. Det var slutsatsen på ett seminarium anordnat av den liberala tankesmedjan Fores.

Kerstin Jorna på EU-kommissionen presenterade rapporten “Reflection paper on harnessing globalisation”. Globaliseringens fördelar gynnar inte alla, menar hon. Ojämlikheter mellan fattiga och rika existerar i Europa.

– Globalisering innebär globala värdekedjor, utbyten sker och värde läggs till för varje utbyte, säger Jorna.

Hon menar att protektionism inte funkar, utan EU skyddar snarare sina värderingar genom globalisering. Globaliseringen kan användas som ett verktyg och bör inte ignoreras, säger hon. Utifrån den inställningen kan en förebygga obalans i världen.

– Det är viktigt att fokusera på vart problemen kommer ifrån och ge nationerna verktyg att utveckla sig själva, fortsätter Jorna.

EU:s medlemsstater bör fokusera på att ge sina medborgare utbildning i innovation och hur man kan göra business för att utnyttja globaliseringen. Samarbete och innovation leder till förståelse, säger Jorna.

Oscar Stenström, statssekreterare på näringsdepartementet, säger att den snabba migrationen och globaliseringen är en utmaning för politiker. Tillväxt och anställningsmöjligheter har ökat. Vi är starkare tillsammans, därför behöver vi EU. Vi är de som sätter standarder för marknaden och miljön, säger han.

– Fokuset är inte att ge mer makt till EU utan att öka förståelsen och samarbetet, tillägger Stenström.

Carl B Hamilton, professor i nationalekonomi och rådgivare åt EU:s handelskommissionär, säger att man ska vara försiktig med att skylla arbetslöshet bland annat på handel eftersom det i Europa mest är den digitala utvecklingen som kunnat ersätta människors arbete. Däremot behövs det skyddsnät för de som förlorar sina jobb.

– Skydda individerna och inte jobben, säger Hamilton.

Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare, säger att globalisering används som en syndabock för de problem som egentligen är interna. Ett exempel är hur Trump pratar om globaliseringen i USA.

Per Altenberg som arbetar på Kommerskollegium, säger att policyskapare behöver omskolas inom den nya forskningen om handel eftersom handel och dess aspekter utvecklas i snabb takt med globaliseringen, vilket kräver nya tankesätt.

Sogend Barzani

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *