2015 är utnämnt till det Europeiska Utvecklingsåret. Under den svenska invigningen av året diskuterades bland annat Sveriges möjligheter att påverka den globala utvecklingsagendan av biståndsminister Isabella Lövin, Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka, CONCORDs styrelseordförande Kristina Henchen och chefen för EU-kommissionens representation i Sverige Johan Wullt.

EU fokuserar varje år på ett särskilt tema och i år har turen kommit till utvecklingspolitiken. Syftet med året är att stimulera medborgarnas och medlemsländernas intresse och engagemang genom att sprida information om EU:s utvecklingssamarbete och skapa dialog med civilsamhället, myndigheter och näringslivet.   Men inte bara EU har siktet inställt på utvecklingspolitik under 2015.

Under ”superutvecklingsåret” kommer tre globala konferenser att genomföras. I juli kommer finansieringen av utvecklingsarbetet att diskuteras i Addis Abeba i Etiopien. I september ska FN:s nya utvecklingsmål att klubbas i New York efter att de tidigare Millenniemålen hade sitt slutmål 2015. Och i december kommer en klimatkonferens att hållas i Paris.

Sverige kan påverka
EU som världens största biståndsgivare har en stor roll att spela och samtliga fyra medverkande under invigningen var överens om att Sverige har stora möjligheter att påverka den nya globala utvecklingsagendan inom ramen för det Europeiska samarbetet. Särskilt inom områden som jämställdhet, klimatfrågor och samarbete med civilsamhället kan Sveriges kompetens och långa erfarenhet ge ökat inflytande, enligt talarna. Dock påpekade biståndsminister Lövin att ett enskilt land har begränsade möjligheter att påverka den globala agendan.

– Inget land kan ensamt möta de globala utmaningarna. Det ligger därför i Sveriges intresse att stödja EU och även ett starkt EU i FN, sa Isabella Lövin.

Viktigt med stöd för utvecklingspolitiken
En av ambitionerna med det Europeiska utvecklingsåret är att öka kunskapen om de insatser EU genomför på utvecklingsområdet. Petri Gornitzka talade om att Sidas årliga undersökningar visar att stödet för EU:s bistånd har ökat stadigt under de senaste 10 åren, samtidigt som det är tydligt att kunskapen om vad som görs och vilka resultat arbetet har haft är fortsatt låg. Vikten av kunskap och förståelse är viktig för att behålla ett stort stöd för utvecklingspolitiken, menade Wullt.

– Att även i fortsättningen ha ett brett stöd för utvecklingspolitiken är kanske ännu viktigare nu än tidigare med flertalet katastrofer och högst antal flyktingar sedan andra världskriget. För att försäkra oss om ett stort stöd måste vi berätta om de personliga vittnesmålen, sa Johan Wullt.

Omstart av Politik för Global Utveckling
Regeringen har sedan sitt tillträde deklarerat att de ska genomföra en omstart av Politik för Global Utveckling (PGU) som beslutades redan 2003. Enligt PGU ska alla olika politikområden, till exempel handel, miljö och energi, ska samverka för en bättre global utveckling. Men trots att det gått 12 år sedan beslutet om samstämmighetspolitiken togs har implementeringen visat sig bristfällig.

Statskontorets utvärdering av samstämmighetspolitiken 2011 utmynnade i en rekommendation om att alla departement bör ta fram en strategi för hur PGU ska genomföras. Denna rekommendation ämnar nu regeringen att genomföra och särskilt fokus kommer att fästas vid skatte-, handels- och miljöfrågor.

Diskussionen inom ämnet under invigningen snuddade vid frågan om hur handelsavtalet med Saudiarabien påverkar Sveriges utvecklingspolitik. Lövin meddelade att avtalet är problematiskt men att ett beslut i frågan kommer tas först i maj under omförhandlingarna av avtalet. Även de omdebatterade avräkningarna för flyktingmottagande i biståndsbudgeten togs upp då Lövin påtalade vikten av samstämmighet.

– När vi nu ser så stora avräkningar måste vi kompensera det monetära bortfallet med ökad samstämmighet.   Kristina Henchen reagerade på detta och menade att det är oerhört viktigt att PGU inte ersätter det monetära bortfallet och att det är problematiskt att Sverige blivit ledande inom EU att använda biståndet till andra ändamål än mer traditionella biståndsändamål.

Diskuterade finansiering
I samband med diskussionen om avräkningar lyftes även frågan om utvecklingsfinansiering. Vikten av att länderna i OECD och EU står fast vid sitt åtagande om att 0,7 % av ländernas BNI ska gå till bistånd påtalades av Lövin. Hon menade att det annars finns en risk att den konferens som bör handla om de alternativa finansiella flöden som är nödvändiga för att finansiera den nya globala utvecklingsagendan istället kan komma att fastna vid diskussionen om 0,7 % målets vara eller icke vara.

I den avslutande diskussionen lyftes bristen på konkretion från publiken. På frågan om hur utvecklingsarbetet i praktiken kommer att påverkas under året svarade både Wullt och Petri Gornitzka att de möten och evenemang som kommer att genomföras under året är viktiga för att sprida information och dialog. Petri Gornitzka påminde även civilsamhällesorganisationer att söka pengar ur den fond som Sida nu erbjuder för genomförande av föreläsningar och kunskapsökande evenemang.

Sofia Quell

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *