Formuleringen av en ny global utvecklingsagenda som ska ta vid när Millenniemålen går ut nästa år är under utveckling och har fått namnet Post-2015. Det nya jämställdhetsmålet, som har fått nummer fem i ordningen, har ännu inte fastställts. Intensiva förhandlingar pågår just nu innan målet officiellt tas in under övriga mål i Post-2015.

Fokus på mänskliga rättigheter ekade tomt i FN:s Millenniemål, men detta är nu själva kärnan som ska genomsyra det nya jämställdhetsmålet såväl som i övriga Post-2015-mål. En annan stor skillnad från Millenniemålen är att fokus nu flyttas från utvecklingsländerna till att också inkludera den rikare delen av världen, framför allt när det gäller hållbar utveckling då det måste finnas en gemensam strategi för att utrota fattigdomen. Klimatförändringarna måste aktivt integreras i de nya målen för att hållbar utveckling ska kunna uppnås och fattigdomen elimineras.

På Nordiskt Forum i Malmö hölls under lördagen ett plenum med titeln, Ett genus-perspektiv i Post-2015-agendan: nyckeln till jämställdhet mellan könen, och hållbar utveckling. Phumzile Mlambo-Ngcuka, UN Women’s Executive Director som var huvudtalare, påpekade att delar av Millenniemålens tredje mål, att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, inte kommer att uppnås innan dess utgång 2015. Mlambo-Ngcuka menade att arbetet med att nå Millenniemålen har gått oacceptabelt sakta och att det nu är dags att sätta jämställdheten mellan män och kvinnor högst på agendan.

Så, vad är innehållet i den nya utvecklingsagendan? UN Women har dragit upp riktlinjerna för det nya jämställdhetsmålet i Post-2015-agendan, där elva omfattande punkter har tagits fram. Motverkandet av all form av diskriminering och våld mot kvinnor och barn i det offentliga och privata rummet står högst på denna lista. Andra punkter rör jämställdhetsperspektiv i budgetplanering samt mäns aktiva deltagande för att främja jämställdhet. I formuleringen av den nya globala utvecklingsagendan får kvinnors jämställdhet inte bara vara isolerat till jämställdhetsmålet i sig, utan måste tydligt genomsyra alla de nya målen om riktiga framsteg ska uppnås och fattigdomen utrotas.

Vid en fördjupande paneldebatt som anordnats av de nordiska nationalkommiteerna för UN Women diskuterades utmaningar och prioriteringar i det nya jämställdhetsmålet. Phumzile Mlambo-Ngcuka inledde panelsamtalet. Panelen bestod av Aase Smedler, styrelseledamot i UN Women’s nationella kommitté i Sverige, Gréta Gunnarsdóttir, Islands permanenta representant vid FN i New York, och Emilia Reyes Zuniga, koordinator för den Mexikanska organisationen vid Equidad de Genero: Ciudadanía, Trabajo y Familia A.C. Moderator var Gro Lindstad från Fokus – Forum for kvinner og utviklingsspørsmål.

Lindstad ställde frågan om vad som ska prioriteras i de nya jämställdhetsmålen. Smedler lyfte betydelsen av att Post-2015 i likhet med Millenniemålen måste vara tidsbegränsade och mätbara, men ställde sig frågan hur detta ska koordineras. Hon ansåg att det är dags för regeringarna att prioritera kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, för mödradödligheten i världen har inte minskat. Hon menade också att fokus på mänskliga rättigheter måste vara det som driver den nya agendan.

Gunnarsdóttir diskuterade den praktiska utmaningen att integrera kvinnors jämställdhet i relation till män i de övriga målen.

– Vi kan inte bara prata om jämställdhet som en isolerad sakfråga, vi måste också prata om jämställdhet i relation till ekonomin.

På frågan om vad civilsamhället och kvinnoorganisationer anser om det nya Post-2015-dokumentet svarade Reyes Zuniga:

– Vi behöver ett nytt språk för att se en ny värld i den mening att vi inte kan formulera oss på samma sätt som vi gjorde i Millenniemålen.

Reyes Zuniga menade att detta är en politisk kamp och att det är viktigt att ta fram ett starkt ramverk där mänskliga rättigheter och miljö tas hänsyn till. Hon sade också att det är viktigt att förändra de nuvarande handelsavtalen som slår mot de fattigaste länderna, och att regeringar måste hållas ansvariga i större utsträckning än idag.

Slutligen nämnde Mlambo-Ngcuka behovet av att arbeta med civilsamhället, människorättsaktivister och unga människor för att forma jämställdhetsmålet på ett inkluderande sätt:

– Vi behöver lokal expertis för att lösa konflikter, det är de som måste visa vägen.

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *