19 maj ordnade tankesmedjan Global Utmaning en klimatdebatt med Europarlamentskandidater inför EP-valet. Diskussionen öppnades av Anders Wijkman, ordförandet för Global Utmanings klimatråd. Nannan Lundin, programchefet för Global Utmanings Energi- och Klimatavdelning modererade sedan diskussion mellan Jacop Dalunde (mp), Sara Skyttedal (kd) och Fredrik Federleys kampanjledare Hannes Hervieu (c). Maija Kaartinen från Biståndsdebatten var på plats och sammanfattar debatten.

Global Utmanings ordförande Kristina Persson hälsade välkomna och presenterade kvällens samtalsämne, nämligen EU:s framtida klimatpolitik. Den före detta europaparlamentarikern Anders Wijkman, som idag är Romaklubbens ordförande och Global Utmanings Klimatråd, inledde diskussionen med att  lyfta  energiförsörjningen som en högaktuell EU-fråga, inte minst på grund av dess säkerhetspolitiska aspekter med tanke på den europeiska energiimporten från Ryssland. En hållbar energiförsörjning kräver långsiktiga investeringar i förnybar energi, något som den fria marknaden inte klarar av på egen hand, sa Wijkman som anser att finansmarknaden inte tar ett långsiktigt ansvar i energifrågan.

EU:s har en viktig energipolitisk roll att spela och att föregå som bra exempel på global nivå l är minst lika viktigt som utsläppsminskningarna i sig, menade Wijkman. Han ställde frågan om var den globala solidariteten har tagit vägen och påpekade att FN:s Gröna klimatfond fortfarande inte är operationell, trots att det har gått fem år sedan fonden grundades. Även om investeringarna i förnybar energi har öka så investeras det fortfarande mycket pengar i fossila bränslen och olika lobbygrupper inom EU har lyckats i att dra ner stöd till förnybara energikällor. Utsläppshandelystemet har dessutom kollapsat på grund av överskottet på utsläppsrätter. Wijkman avslutade med att tala om EU:s klimatmål för år 2030 och betonade att bara ett mål om utsläppsminskningar räcker inte, eftersom det leder till att marknaden väljer de snabbaste och billigaste lösningar och långsiktiga mål nås inte. Dessutom de tre föreslagna klimatmål skulle han tillägga ett mål om resusrseffektivisering i produktion.

Den följande debatten mellan Europa-parlamentskandidaterna  Jacop Dalunde (mp),  Sara Skyttedal (kd) och Fredrik Federleys kampanjledare Hannes Hervieu (c) modererades av Nannan Lundin, Global Utmanings programchef för Energi- och Klimatområdet.  Den inledande diskussionen handlade om vilka klimatmål som EU borde ha för 2030. Enligt Kristdemokraterna räcker det med ett mål om 40 % minskat koldioxidutsläpp, vilket Sara Skyttedal motiverade med att flexibiliteten i målsättning är viktigt för att hitta effektiva lösningar. Jacop Dalunde lyfte fram Miljöpartiets syn att ett mål för energieffektivisering med 40 procet är också nödvändig. Hannes Hervieu från Centerpartiet betonade vikten av att avskaffa kärnkraft och dessutom att minska utsläpp. Skyttedal ansåg att man för tillfället måste göra ett val mellan koldioxid och kärnkraft, och menade att Tysklands utsläpp just nu ökar kraftigt på grund av avskaffandet av kärnkraft. Hervieu argumenterade att användet av kärnkraft bidrar till att lösningar som bygger på förnybar energi inte utvecklas.

Alla  var eniga om att överskottet utsläppsrätter måste avskaffas. Skyttedal betonade dock att systemet måste styras av marknaden och att ett prisgolv för utsläppsrätter inte skulle vara effektiv. Dalunde ansåg att på lång sikt måste EU också sätta mer ambitiösa mål och göra hela systemet striktare för att utsläppsrättsystemet ska fungera. Miljöpartiet vill också ha en koldioxidskatt på EU-nivå, eftersom utsläppsrättsystemet inte täcker alla utsläppskällor. I frågan av vilka krav EU borde sätta i internationella klimatförhandlingar i Paris svarade Skyttedal att det viktigast inte är att sätta en specifik utsläppsminskningsmål utan att ett bindande avtal över huvud taget blir av. Centerpartiet vill sätta ett mål av minskning på 50 procent. Enligt Dalunde måste minskningsmålet bli 80 procent, men ännu viktigare är att EU bytar förhandlingstaktik och bygger förtroende genom att driva ambitiös klimatpolitik oavsett av hur andra länder agerar.

Enligt Dalunde vill de gröna i Europarlamentet dessutom klimatmål diskutera vilka andra förändringar som behövs i samhället för den gröna omställningen. Detta innebär reformer på arbetsmarknaden och i välfärdsstatsystemet. Hervieu ansåg att hög ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar inte är konflikterande mål, och att grön liberalism är en fungerande lösning. Dalunde påpekade att fokus på att maximera ekonomisk tillväxt på kort sikt försämrar möjlighten till hållbar tillväxt på lång sikt om det händer på miljöns bekostnad. Skyttedal betonade vikten av ökad forskning och innovation. Debatten stödde intrycket att alla tre partier tar klimatfrågan på allvar, men har olika uppfattningar på hur den ska lösas.

Maija Kaartinen

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *