I år är det tio år sedan riksdagen enhälligt sa ja till politik för global utveckling, PGU. Ambitionen, att varje politisk område ska genomsyras av ett utvecklingsperspektiv, har hyllats både i Sverige och internationellt. Men var står vi idag?

CONCORD Sverige, Désirée Pethrus (KD), Bodil Ceballos (MP) och Föreningen för Utvecklingsfrågor, bjöd på onsdagseftermiddagen (23/10-13) in till riksdagsseminarium om erfarenheter och utmaningar kopplade till PGU. På plats fanns bland andra representanter för Amnesty, Afrikagrupperna, Forum Syd och sju riksdagspartier.

Lotta Hedström var ledamot i utrikesutskottet när PGU föddes 2003. Hon berättade att knäckfrågorna då, för att komma överens, främst handlade om handelspolitik.

– Export och tillväxt var stridsämnen, sa Lotta Hedström.

Att dessa frågor inte på något sätt gått i graven var tydligt under eftermiddagen. Företrädare för medlemsorganisationer i CONCORD efterfrågade tydligare krav på transnationella företag och ökad transparens i deras verksamheter. Talarna poängterade att företagen har en stor förmåga att verka för mänskliga rättigheter, men att det saknas verktyg för att ställa dem till svars när de missköter sig. Företagens skatteflykt lyftes fram som den största delen i problemet med kapitalflykt från utvecklingsländer. Som möjliga lösningar föreslogs bland annat fullständig land-för-land-redovisning i EU och för företag och fonder som Swedfund investerar i, samt offentliga ägarregister över de sistnämnda.

– I regeringens PGU-skrivelse 2012 fanns kapitalflykt med som en målkonflikt för första gången, det är ett framsteg. EU:s penningtvättsdirektiv håller på att diskuteras och förhandlingarna kommer pågå till mitten av 2014, så nu har Sverige en chans att göra skillnad, sa Kristina Fröberg, Forum Syd.

Nu pågår också regeringens krigsmaterielutredning, kallad kexutredningen. Utredningen ska ta fram förslag till en ny lagstiftning och se över hur Sverige kan skärpa exportkontrollen av krigsmateriel till icke-demokratiska regimer. Svenska Freds- och skiljedomsföreningen poängterade att ambitionerna är goda.

– När PGU kom var det inte självklart att vapenexport skulle vara en del i politiken. Vi är väldigt glada att det blev så, men det finns mycket kvar att göra. Det är oklart hur stort inflytande PGU har i ISP:s bedömningar eftersom insynen är bristfällig. Sedan PGU kom har vapenexporten till konfliktländer ökat, sa ordförande Anna Ek.

Anna Ek ställde också frågan till panelen med utrikespolitiska talespersoner huruvida de anser att svensk vapenexport är samstämmigt med PGU.  Bodil Ceballos (MP) sa att miljöpartiet helst hade sett att vapenexporten avvecklades, men panelen samlades ändå enig kring att det är lagstiftningen som måste skärpas.

Under seminariet diskuterades om PGU borde ligga under statsrådsberedningen.

– Det är en liten enhet på Utrikesdepartementet, under biståndsministern, som har PGU och den har fått för lite resurser och för lite politiskt kraft. Kanske borde PGU istället ligga i statsministers kansli, där makten är större. Men samtidigt har Utrikesdepartementet det mesta intresset, sa Lennart Wohlgemuth, professor vid Göteborgs Universitet.

Flera talare efter honom lyfte frågan om organiseringen kring PGU på nytt.

– Men hinder för att få till PGU är inte bara organisationsproblem utan beror framförallt på politisk vilja. Att vi ser fler avräkningar, att Gunilla Carlsson får lön ur biståndet och så vidare, beror inte på organisatoriska problem, sa Hans Linde (V).

– Det är givetvis också politisk vilja att vi har ökat anslaget till biståndet varje år och mer än vad någon annan regering har gjort tidigare, replikerade Christian Holm (M).

Sandra Johansson

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *