Trots att det finns ett överskott av mat i världen saknar många fattiga människor tillräckligt med näringsrik mat och rent vatten. Brist på mat och vatten är dessutom viktiga orsaker till konflikter runtom i världen. Det var några av slutsatserna från ett seminarium om matsäkerhet.

Lennart Båge, före detta ordförande för internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD), framhåller att det på global nivå produceras ett överskott av livsmedel – fler i världen dör på grund av övervikt än av svält. Trots detta har 1 miljard människor inte tillgång till mat. Båge beskriver hur en tredjedel av alla livsmedel som produceras blir svinn. I fattiga delar av världen kan det bero på att det inte finns tillgång till lagringsutrymmen eller att maten blir dålig under transport etc. I Sverige, och andra rika länder, slängs livsmedel. Båge menar att livsmedelssituationen, om man generaliserar, kan beskrivas med att det är ”för dyrt för fattiga och för billigt för rika”.

Båge tillägger att matpriserna generellt har minskat, men i många delar av världen har vi under det senaste decenniet sett stora prishöjningar på livsmedel som slagit hårt mot den fattigare delen av befolkningen. Merparten av världens fattiga lever på landsbygden och är beroende av jordbruk.

Matsäkerhet definieras som att tillgången till livsmedel på nationell, hushålls- och individnivå är god och tillgodoser vårt näringsbehov. Båge beskriver hur ökade priser på livsmedel och vattenbrist skapar utrikespolitiska spänningar och utmaningar. Snabba prisökningar, som de under åren 2007-2009, skapar turbulens, speciellt i fattiga områden, och det får politiska konsekvenser i upplopp och kravaller.

Gazaremsan kan bli obeboelig

Helena Lindholm, fredsforskare vid Göteborgs universitet, och Ngolia Kimanzu, rådgivare för internationell utveckling på Frälsningsarmén, håller med om att livsmedel och konflikter kan ha ett samband. Lindholm menar att livsmedelsbrist och vattenstress i områden kan påverka den politiska situationen, speciellt om statsorganet redan är skört och landet är fattigt. Hon menar vidare att klimatförändringar slår speciellt hårt i Mellanöstern och söder om Sahara på grund av de naturliga förhållandena med lite regn och perioder av hetta.

Klimatförändringar tillsammans med politisk instabilitet är faktorer som samverkar negativt och leder till konflikt och osäkra förhållanden för de boende. Lindholm visar på rapporter från FN-organ som menar att Gazaremsan kommer vara obeboelig 2020 på grund av vattenbrist och förändrat klimat. Viktigt att påpeka är att invånarna i dessa områden i mindre utsträckning bidrar till klimatförändringarna jämfört med exempelvis Europa.

Klimatförändringar avgörande för matsäkerhet

Samtliga medverkande är överens om att klimatförändringar är en avgörande fråga och den största utmaningen för matsäkerhet ur ett globalt perspektiv. I områden där klimatförändringarna redan har tydliga effekter slår det hårt på jordbruket och de människor som livnär sig på det, påpekar Båge. Han tillägger att trots detta är jordbrukssektorn en av de stora källorna till utsläpp av växthusgaser, cirka 30 procent av utsläppen har sitt ursprung i jordbruk och skogsindustrin. Jordbruket är också den enskilt största förbrukaren av sötvatten och står för 70-75 procent av vattenanvändningen.

Dyrt för småbönder att anpassa jordbruket

Kimanzu poängterar att vi måste anpassa jordbruket till klimatförändringar. Kostnaderna för dessa åtgärder kan göra det svårt för småbönder att investera i klimatanpassade jordbruk. Om man satsar på små jordbruk och utbildar och implementerar andra typer av tekniker kan det leda till att de kan bli bättre på att konkurrera och ge mer och mer näringsrika grödor.

Kimanzu menar dock att det finns lösningar och metoder för att öka matsäkerheten i världen. Han lyfter fram de goda resultaten som investeringar i utveckling av små jordbruk kan ge även. Kimanzu ser även de försök till att integrera ekonomi, livsmedelsproduktion och vattenhantering som positiva. Det kan generera arbeten och är en möjlighet för människor att arbeta aktivt mot en högre matsäkerhet.

Forskningen fokuserar på stora jordbruk

Panelen framhåller också vikten av att välja bra och tåliga grödor – forskning fokuserar på motståndskraftiga grödor och effektivitet. Båge lägger till att det under senaste åren har funnits en problematik i varifrån finansieringen av jordbruksforskning kommer. Privatsektorn finansierar till stora delar den jordbruksforskning som bedrivs, det leder till att fokus hamnar på stora jordbruk. Ytterst lite forskning har skett med fokus mot små jordbruk vilket gjort att kunskapen kring det är begränsad.

Något annat som Kimanzu betonar är jämställdhetsfrågan. Att ge kvinnor tillgång till produktionsmedel skulle kunna ge mycket bra resultat, man skulle kunna minska antalet av undernärda människor med 12-17 procent. Kvinnor har en stor andel av de små jordbruken och dessa representerar fortfarande de jordbruken med lägst produktivitet. Mikrolån kan exempelvis vara ett bra alternativ och har tidigare gett goda resultat.

Lilly Seidevall

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *