När västerländska ”experter” skickas iväg för att ge stöd och råd till utvecklingsländer kallas det tekniskt bistånd. Ofta är det dyrt och svårt. Men trots att det utgör en betydande andel av allt officiellt bistånd är det förvånansvärt tyst kring denna biståndsform i svensk biståndsdebatt, skriver Annie Sturesson som jobbar vid finansdepartementet i Uganda.

Tekniskt bistånd, i form av träning av lokal personal eller stöd till projekt och förstudier, representerar enligt OECD uppemot 25 procent av allt internationellt bistånd. I internationella forum har ett antal riktlinjer dragits upp för hur tekniskt bistånd borde gå till, men riktlinjerna har sällan följts upp.

Gjorde studie i Uganda
Uganda är ett av Sveriges partnerländer som sedan flera decennier tillbaka har erfarenhet av tekniskt bistånd. Utan ett fungerande rapporteringssystem för tekniskt bistånd saknar dock landet en överblick över alla utsända experter. Därför gjorde jag, som anställd vid  avdelningen för biståndkoordinering vid finansdepartementet, en mindre studie där jag ställde frågor till både givare och mottagare av tekniskt bistånd.

De brister jag identifierade i studien är i linje med den kritik som ofta riktas mot tekniskt bistånd:

  • Tekniskt bistånd prioriterar ofta kortsiktiga mål i stället för långsiktiga.
  • Givare styr ofta rekryteringen av experter vilket påverkar det lokala ägarskapet och engagemanget  för tekniskt bistånd.
  • Organisationer med ett tekniskt mandat, t.ex. Ugandas vägverk, förlitar sig ofta på internationella experter. Dessa experter bidrar till att tillfälligt fylla ut kunskapsluckor men är sällan en långsiktig lösning för att bygga upp kunskaper.

Utländska experter är dyra
En annan fråga som ofta kom upp i mina intervjuer var inkomstskillnaderna mellan utsända experter och lokal personal. I Uganda kan dagsarvodet för en EU-finansierad trafikekonom uppgå till 900 euro, exklusive tillägg som flygresor och dagtraktamente på 180 euro.  Min biträdande chef vid finansministeriet motsatte sig nyligen erbjudandet om en EU-finansierad expert med motiveringen: ”Varför ska de skicka hit någon vars dagliga arvode är högre än min månadslön? Hur mycket mer kan en europisk expert veta om Uganda än mig?”

Rekommendationen i min studie är att tekniskt bistånd måste ses över. Förändringsarbete av organisationer är långa och komplicerade processer. Min erfarenhet från finansdepartmentet i Uganda är att möjligheten att leverera som utsänd rådgivare mer bestäms av personkemi än teknisk kompetens. Är efterfrågan på dina tjänster inte förankrade på lägre nivåer hos kollegor du förväntas arbeta med dagligen är det svårt att få något arbete utfört.

Lokalt ägarskap är avgörande
Lokalt ägarskap och tekniskt bistånd som bygger på efterfrågan är en förutsättning för att det ska fungera. Men hur skapar man detta ägarskap i praktiken? Reformer är politiska och möts ofta av motstånd, särskilt i organisationer där information monopoliseras, beslutsprocesser toppstyrs och interna maktkamper utkämpas på alla nivåer.

För att tekniskt bistånd ska fungera i dessa kontexter behövs mer diskussion kring hur biståndet levereras av givare. Hur rekryteras experter? Vem rapporterar de till? Experternas förutsättningar att nå resultat hos varje enskild värdinstitution måste noggrant analyseras.

Det är viktigt att arbetsrollen är tydlig att det finns en vilja och resurser hos institutionen att genomföra förändringar. Förväntningarna på vad man kan uträtta med tekniskt bistånd måste vara realistiska i relation till de lokala förutsättningarna. Detta kan tyckas banalt men är långt ifrån självklart.

Sverige borde vara en stark röst
I jämförelse med andra länder använder sig Sverige relativt lite av tekniskt bistånd. Istället för internationella experter anställs ofta lokala experter. Men det pratar vi sällan om. Sverige sticker ofta ut hakan vad gäller biståndseffektivitet och biståndsmål. Varför inte även tala med starkare röst om tekniskt bistånd? Tekniskt bistånd är dyrt och svårt. Dags att börja prata om det.

Annie Sturesson, seniorekonom vid finansdepartementet i Uganda

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *