Idag exkluderas hälften av jordens befolkning från fredsprocesser. Kvinnor utesluts från både medling och beslut om fred och säkerhet. För att uppnå en hållbar fred behöver kvinnor inkluderas och ha makt i fredsprocesser, skriver fem representanter för Operation 1325.

Efter 15 års arbete med FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, utesluts kvinnor fortfarande från fredsprocesser. Medling är en mansdominerad verksamhet trots att resolution 1325 uppmanar till kvinnors deltagande i fredsarbete. Enligt UN Women undertecknades mindre än 4 procent av fredsavtalen mellan 1992 och 2011 av kvinnor och inte ens 10 procent av medlarna var kvinnor. I årets rapport om hur resolution 1325 har fungerat i praktiken skriver rapportförfattaren Radhika Coomaraswamy om konsekvenserna av att exkludera kvinnor och fördelarna med att inkludera kvinnor.

Argumentet för manliga medlare är att det är effektivare att samarbeta med redan etablerade ledare för att få överenskommelser. Men effektivitet på bekostnad av inkludering är en kortsiktig, ytlig och icke-hållbar lösning, enligt Coomaraswamy. Avbrutna förhandlingar, brutna fredsöverenskommelser och återfall till väpnad konflikt är vanligt. Det leder till ökat våld som drabbar civila kvinnor och samhällen.

Det internationella samfundet är främst koncentrerat på officiella fredssamtal mellan statliga eller överstatliga representanter, med strategiska geopolitiska intressen i fokus. Invånarnas levnadsvillkor, säkerhet och självbestämmande finns varken med på dagordningen eller i budgetplaneringen.

Kvinnor lyfter ofta grundorsaker till konflikter

Enligt expertgruppen bakom Coomaraswaras rapport fredsförhandlar kvinnor kontinuerligt och aktivt, med uthållighet och stora risker. Deras osynliga och vardagliga fredsarbete får ingen uppmärksamhet i media, men har bevisade resultat att lyfta fram. Bianca Bauer, som skrivit om fredsbrigaderna i Colombia, vittnar om att kvinnor som deltar i fredssamtal lyfter grundorsaker till konflikter och definierar fred på ett holistiskt sätt – som konkreta grundförutsättningar för ett värdigt liv.

I Colombia deltar kvinnor aktivt och framgångsrikt i fredssamtalen efter påtryckningar från både civilsamhällesorganisationer och även svenska ambassaden. Genom fredssamtalen har åtta grundförutsättningar med ett tydligt samband mellan säkerhet och utveckling har definierats. Några exempel är tillgång till bra utbildning för alla barn och inkludering av de olika befolkningsgrupperna i beslut och i återuppbyggnadsarbetet.

Brist på framtidsutsikter som tillfredsställer utveckling till ett gott och värdigt liv är en grundorsak till konflikt. Konfliktlösningar måste därför fokusera på att skapa förutsättningar för ett gott liv, eller den bredare definitionen som används i Latinamerika – Buen Vivir – som handlar om ett harmoniskt och hållbart liv och samhälle.

Ytterligare en framgångsfaktor i den colombianska fredsprocessen är att freden ska bäras av hela civilsamhället. Människor i olika lokalsamhällen, regioner och kulturer behöver samarbeta, känna förtroende och uppleva säkerhet. Fredsavtalet som skrevs under i Havanna var en början. Sen vidtar fredsprocessen. Och implementeringen av fred och säkerhet på marken fortgår tills en holistisk och hållbar samexistens uppnås.

Civilsamhället måste delta i fredsförhandlingar

Rapportförfattaren Coomaraswamy hävdar att det måste investeras mer i lokala fredsprocesser som drivs av kvinnor och civilsamhället. Det är 64 procent lägre risk för avbrutna fredsförhandlingar om representanter från civilsamhället deltar. När kvinnor inkluderas ökar sannolikheten för att freden ska upprätthållas i åtminstone 15 år med 35 procent.

Analysen av 40 fredsprocesser sedan kalla krigets slut visar att fredsavtal där kvinnor haft stort inflytande nästan alltid uppnåtts. Ju större makt kvinnor har i fredsprocesser desto hållbarare är freden. Därför bör vi erkänna och stödja kvinnors fredsarbete på lokal och internationell nivå med ökade resurser. Vi bör uppmärksamma deras lösningsförslag och krav på säkerhet. Kvinnor ska i lika utsträckning som män delta i och leda arbetet för fredliga, säkra och hållbara samhällen.

En hållbar fred kan uppnås först då hela befolkningen får delta. Därför behövs ökat kvinnligt politiskt deltagande, ett större genusperspektiv i säkerhetsagendan och fler kvinnor som är aktiva medlare i konflikt- och postkonfliktländer. Att inkludera kvinnor betyder inte per automatik att frågor som rör kvinnor i konflikter kommer att diskuteras. Men chanserna ökar markant för att ytterligare ett betydelsefullt perspektiv på fred och säkerhet lyfts upp och representeras.

Kvinno- och fredsorganisationer behöver stärkas

Genom att öka kvinno- och fredsorganisationers kapacitet och kunskap skapas fler möjligheter för kvinnors deltagande och inkludering. Det blir bättre förutsättningar för ett större kvinnligt politiskt deltagande och ett stärkt genusperspektiv i säkerhetsagendan.

Just nu pågår arbete för att inkludera fler kvinnor som medlare, bland annat genom Folke Bernadotteakademins medlingsnätverk samt Operation 1325:s projekt Medlingslabbet för kapacitetstärkning och ett ökat antal kvinnliga medlare i Colombia, Mellanöstern och Nordafrika. Operation 1325 samarbetar med kompetenta och erfarna kvinnor som bidrar till att skapa och bevara fred, förebygga och lösa konflikter. Det är kvinnor som bör finnas med i morgondagens fredssamtal. Vi och andra svenska aktörer har tillgång till medlingsnätverk för kvinnor som kan bidra till fredsprocesser världen över, i samverkan med andra.

Som civilsamhällesorganisation kräver vi att meriterade kvinnor deltar i fredsprocesser, som undertecknare, samtalsledare och beslutsfattare och i utvecklingen av begreppet säkerhet. Då finns möjligheter för hållbar fred och jämlika samhällen.

Eva Zetterberg, Anita Klum, Annika Schabbauer, Frida Wallander och Stina Larsson

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *