Som en del i det världsomspännande projektet <a href="http://www.svt.se/why-poverty/varfor-fattigdom-atta-filmer-om-fattigdomen-i-varlden">Why Poverty</a> sänder SVT en rad dokumentärer om fattigdom i världen. Målet är att initiera ett globalt samtal om fattigdomsfrågan och den första filmen väcker onekligen frågor: Hur kommer det sig att komplikationer i samband med graviditet och förlossning fortfarande är den vanligaste dödsorsaken bland unga kvinnor i utvecklingsländer? Mer resurser till förlossningsvården är av högsta vikt. Men om vi ska minska mödradödligheten måsta flickor och kvinnor få makt att själva kunna bestämma om och när de vill bli gravida. Det kräver en förändring i samhällets attityder som stäcker sig långt utanför förlossningsrummets väggar, skriver Plan Sveriges generalsekreterare Anna Hägg-Sjöquist.

Filmen ”Welcome to the World” följer ett antal gravida flickor och kvinnor i tre världsdelar och skildrar traumatiska förlossningar med förödande utgång. Utländska läkare arbetar hårt för att rädda kvinnorna och barnen i dessa akuta skeden och vi får veta att för endast två dollar kan man rädda ett liv. Utbyggd sjukvård i utvecklingsländer är en del av lösningen så att fler kvinnor kan föda på klinik. Men, om spädbarns- och mödradödligheten ska minska i världen måste vi samtidigt arbeta förebyggande. Vi måste fundera över varför den 13-åriga flickan från Sierra Leone i filmen hamnade på britsen där hon födde ett barn som dog efter bara några minuter. Eller hur det kommer sig att en 24-årig kvinna ska föda sitt fjärde barn.

Globalt sett har det gjorts stora framsteg när det gäller FN:s millenniemål 5 (det så kallade MDG5), målet som handlar om att reducera mödradödligheten med 75 procent och om att öka tillgången till reproduktiv hälsa. Mödradödlighet i världen har halverats sedan 1990.  Dock är det ett faktum att det årligen fortfarande dör närmare 800 flickor och kvinnor per dag av graviditetsrelaterade orsaker och att framstegen har avstannat när det gäller att minska antalet graviditeter bland unga flickor. I FN:s Befolkningsrapport 2012, som släpptes för ett par veckor sedan, går att läsa att antalet tonårsgraviditeter t.o.m. har ökat i vissa regioner och generellt bland fattiga, outbildade flickor på landsbygden.

Skrämmande siffor visar att komplikationer i samband med graviditet, förlossning och osäkra aborter fortfarande är den vanligaste dödsorsaken bland flickor och unga kvinnor i utvecklingsländer. Flickor under 18 löper fyra gånger större risk att dö i samband med graviditet och förlossning, än kvinnor över 20. Risken för svåra fysiska och psykiska men är också betydligt högre för flickor, liksom risken att barnet dör. Ett barn till en ung flicka i ett utvecklingsland löper dubbelt så stor risk att dö i samband med födseln, än ett barn till en kvinna över 20 år.

Varje år föder 16 miljoner unga flickor 15–19 år barn. De allra flesta bor i utvecklingsländer och de allra flesta blir mödrar inom ramen för ett barnäktenskap. Många av dessa har inte möjlighet att välja om de vill bli gravida eller inte. De har inte resurser, kunskap eller makt att göra egna val kring sin sexuella och reproduktiva hälsa. De bestämmer inte över sina egna kroppar.

Plan, och många med oss, arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv där vi anser att alla har rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Vi lägger vårt fokus på förebyggande insatser. För att millenniemål 5 ska kunna uppnås, måste fler unga – både flickor och pojkar – få tillgång till sexualundervisning, preventivmedel eller hälsovård anpassad till unga människors behov.

Sådana satsningar bör integreras med initiativ för att öka flickors ställning och makt att bestämma över sina egna liv inom andra områden. Plan arbetar för att förändra bakomliggande föreställningar och normer kring sexualitet och könsroller, som bidrar till att unga flickor diskrimineras. Detta arbete gör vi givetvis tillsammans med lokala organisationer, nätverk, skolor, familjer och lokala och religiösa ledare.
Om vi ska kunna uppnå milleniemål 5, måsta flickor få makt själva kunna bestämma om och när de vill bli gravida. Det kräver en förändring i samhällets attityder som stäcker sig långt utanför förlossningsrummets väggar.

Vi ser positivt på och stödjer det arbete som Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson bedriver för att främja sexuell och reproduktiv hälsa i utvecklingspolitiken. Vi vet att motståndet på den globala arenan är stort. FN:s Generalsekreterare Ban Ki-moon har tillsatt en expertpanel (FN:s högnivåpanel), vars arbete syftar till att dra slutsatser kring millenniemålen och föreslå nya globala utvecklingsmål som är anpassade till framtidens utmaningar. Som medlem av denna expertpanel har Gunilla Carlsson en unik möjlighet att särskilt främja ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i de nya målen. Vi hoppas att hon utnyttjar den möjligheten.

Anna Hägg-Sjöquist, generalsekreterare Plan Sverige.

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *