Sverige, genom biståndsmyndigheten Sida, ligger i topp när det gäller jämställdhetsarbete inom global hälsa. Det visar en ny rapport som lanseras idag. Nu måste vi fortsätta jobba för att engagera pojkar och män inom global hälsa, öka andelen kvinnliga chefer hos globala hälsoaktörer och skapa arbetsplatser fria från sexism, skriver statssekreterare Ulrika Modéer.

Bilden på när Isabella Lövin skrev under den svenska klimatlagen, uppbackad av mig och våra kompetenta kvinnliga kollegor på Utrikesdepartementet, spreds som en löpeld på sociala medier. Det är tydligt att Sverige gör avtryck i den globala debatten. Att vi har en feministisk utrikespolitik har gått få länder och aktörer förbi. I en ny rapport från det internationella initiativet Global Health 50/50 får vi ett kvitto på att Sverige, genom myndigheten Sida, inte oväntat ligger i topp i jämställdhetsarbetet. Men fler måste ändra politiken för en bestående förändring globalt.

Ett område där Sverige har stor internationell påverkan är global hälsa—inte minst när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Sociala normer begränsar kvinnors tillgång till möjligheter, resurser och makt, vilket resulterar i diskriminerande sedvänjor som påverkar kvinnors hälsa och liv negativt. Kvinnor i många låginkomstländer saknar fortfarande tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster såsom preventivmedel, säkra och lagliga aborter samt mödravård.

Kvinnor på UtrikesdepartementetMinistern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Isabella Lövin, skriver under den svenska klimatlagen – uppbackad av sina kvinnliga kollegor. Många tolkade bilden som en parodi på Donald Trumps mansdominerade administration.

Vi måste engagera pojkar och män

Samtidigt visar analyser av den globala sjukdomsbördan att män ofta har högre dödlighet och sjuklighet, trots sina sociala privilegierar. Machokulturer kan ta sig uttryck i en högre riskbenägenhet som bland annat bidrar till ökad konsumtion av alkohol och tobak. Riskbenägenheten resulterar även i att män i större utsträckning utsätts för våld och trafikolyckor. Sammantaget ökar därmed risken för män att dö i förtid.  Även här ligger Sverige i framkant: vi var ett av de första länderna att lyfta vikten av att engagera pojkar och män – både för att förändra skadliga manlighetsideal och för att säkerställa att insatser som till exempel testningsprogram för hiv även når män.

Få globala hälsoorganisationer jobbar idag utifrån ett bredare perspektiv på jämställdhet där genus förstås som en bestämningsfaktor för mäns, kvinnors och transpersoners hälsa. Här har Sverige – både genom UD och genom Sida – stora möjligheter att påverka de aktörer som tar fram globala normer och riktlinjer för global hälsa samt de stora genomförandeorganisationerna.

Det är glädjande att se att Sida placerar sig på topp-tio-listan bland de organisationer som gör det bästa jämställdhetsarbetet inom global hälsa. Även ett antal FN-organisationer som UNAIDS, UNICEF och UN Women och andra multilaterala hälsoorganisationer som Globala fonden mot hiv, malaria och tuberkulos och vaccinalliansen Gavi, gör bra ifrån sig och framhålls som exempel. Samtliga tillhör den grupp organisationer där Sverige bedrivit ett aktivt styrelsearbete.

Det tar inte slut där. Regeringen har nyligen gett Sida i uppdrag att ytterligare stärka sitt jämställdhetsarbete genom att ta fram underlag för en ny biståndsstrategi för global jämställdhet som ska omfatta en miljard kronor över fem år.

Saknas genomlysning om arbetet med jämställdhet

Men en stor utmaning har varit att det saknas en genomlysning av hur olika aktörer arbetar systematiskt med jämställdhet – både som en arbetsplatsfråga och som en fråga för strategi, program och uppföljning.

Därför har jag, tillsammans med bland andra Helen Clark, före detta chef för FN:s utvecklingsprogram och Jan Beagle, nuvarande förvaltningschef för FN, suttit med i en rådgivande grupp för Global Health 50/50. De tar fram en årlig rapport för att svara på frågan: hur jämställda är världens 140 mest inflytelserika globala hälsoaktörer? Rapporten undersöker två dimensioner, dels jämställdhet i program och policy, dels jämställdhet som en arbetsplatsfråga.

Av rapporten framgår att det finns mycket kvar att göra – men det finns också ljusglimtar.

– 40 procent av organisationerna ser fortfarande jämställdhet inom global hälsa som en kvinnofråga, och missar därmed både maktanalysen samt hur genus påverkar män, och därmed även sjukdomsbördan.

– Bara lite över hälften (55 procent) av alla organisationer har särskilda åtaganden för att arbeta för att öka jämställdheten på arbetsplatser. 43 procent har specifika mål för sitt arbete.

– Bland toppcheferna är mindre än en tredjedel kvinnor och bland styrelseordföranden är siffran bara 20 procent.

– Bland de högt uppsatta cheferna inom organisationerna är det bara en fjärdedel som har jämställd representation av kvinnor och män. För styrelserna i sin helhet är siffran blygsamma 20 procent.

Global Health 50/50 är en policyanalys. Vi är väl medvetna om utmaningarna med att säkerställa att policy och strategier implementeras. Det kräver även ett djupgående arbete med organisationskultur och effektiv styrning samt aktiva styrelsemedlemmar som håller organisationer till ansvar för att anta och leverera på sina jämställdhetsåtaganden. Det positiva är att vi med denna rapport har fakta som kan spridas och användas för att ställa organisationer till svars och för ett fortsatt arbete.

Långt kvar till arbetsplatser fria från sexism

Som de senaste månadernas rapportering i samband med #metoo visar är vi tyvärr fortfarande långt ifrån målet att garantera att organisationer som verkar inom ramen för det internationella samarbetet är arbetsplatser fria från sexism, sexuella trakasserier och övergrepp. Där krävs krafttag framöver. Genom årets handlingsplan för den feministiska utrikespolitiken fortsätter utrikesförvaltningen sitt interna arbete med att förebygga, utreda och åtgärda sexuella trakasserier.

Vi kommer att kräva att riktlinjer för arbetet med sexuella trakasserier tas fram och ses över inom FN och av andra aktörer som vi har möjlighet att påverka genom dialog och styrelsearbete och att dessa organisationer och aktörer arbetar med att förebygga, utreda och åtgärda sexuella trakasserier. Här gäller nolltolerans.

Global Health 50/50 är en årlig rapport som lanseras på Internationella kvinnodagen. Vid nästa års upplaga ska det vara tydligt för alla aktörer att Sveriges feministiska regering förväntar sig ett systematiskt jämställdhetsarbete som ska genomsyra såväl organisationers program som den egna organisationen. Det ska ge tydligt genomslag på vem som har tillgång till resurser, rättigheter och representation inom Global Hälsa.

Ulrika Modéer

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *