Klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser utgör en av de försvars- och säkerhetspolitiska utmaningar som numera ofta nämns i bakgrundsanalyser, men som inte har fått något genomslag i den förda politiken. Det menar Malin Mobjörk, Fil. dr. och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Försvars- och säkerhetshoten har breddats, men innebörden av denna vidgning har inte fått något genomslag i den förda politiken. Klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser utgör en av de bredare försvars- och säkerhetspolitiska utmaningar som ofta nämns i bakgrundsanalyser, men som sällan omsätts i praktisk handling. En anledning till detta tycks vara att säkerhetsutmaningarna skiljer sig åt beroende på perspektiv. Säkerhetsutmaningarna får därmed betydelse för flera politikområden där ingen kan sägas ha ett direkt tolkningsföreträde.

För att förstå vilka säkerhetsutmaningar klimatförändringarna leder till behöver vi beakta hur de påverkar människors livsvillkor. Ett förändrat klimat påverkar jordens ekosystem och samhällen på en rad olika sätt. Det handlar om ökad medeltemperatur, förändringar i nederbörd, avsmältning av glaciärer, en höjd havsnivå och fler extrema väderhändelser. Dessa förändringar påverkar bland annat färskvattentillgångar och livsmedelsproduktion samt har hälsoeffekter. Vilka konsekvenser som följer beror på en kombination av utsatthet och sårbarhet. Detta medför att en och samma påfrestning kan få väsentligt olika konsekvenser beroende på kontext. Sårbarheten gentemot klimatförändringarnas effekter är även beroende av andra förhållanden i samhället.

Hur kopplas då klimatförändringarna till säkerhetskonsekvenser? Här måste man först ta ställning till vad som avses med säkerhet och vems säkerhet som står i fokus. Den definition av säkerhet som ligger till grund för en analys styr vilka slags slutsatser som kan dras. Trots detta är det få studier som redogör för vilket perspektiv de har utgått från och vilken betydelse det har för analysen. Likaså är det få studier som behandlar vilka samband som finns mellan olika perspektiv på säkerhet.

Forskning har visat att klimatförändringarnas konsekvenser i första hand drabbar redan sårbara individer, det vill säga människor som har begränsade ekonomiska tillgångar och som är beroende av omgivande naturresurser för sitt dagliga uppehälle. Men negativa konsekvenser stannar inte där, utan individens säkerhet hänger även samman med statens säkerhet och funktionalitet. En stat som är starkt beroende av naturresurser, till exempel livsmedelsproduktion, påverkas också om livsmedelproduktionen minskas i landet. Detta kan medföra en nedåtgående spiral eftersom minskad ekonomisk tillväxt, till följd av bortfall i livsmedelsproduktionen, ger effekter på statens handlingsutrymme, vilket i sin tur kan påverka samhällets förmåga att möta de utmaningar som klimatförändringarna innebär. Det finns således en komplex interaktion mellan individen och staten där klimatförändringarna direkt och indirekt påverkar dessas olika förutsättningar till säkerhet.

Även om exemplet ovan är starkt förenklat belyser det relevansen av olika perspektiv på säkerhet i analysen och interaktionen dem emellan. Jag menar att klimatförändringarna innebär så pass genomgripande förändringar av de förutsättningar som vi människor lever inunder att en säkerhetsinriktad analys av dess konsekvenser inte låter sig reduceras till ett enda perspektiv på säkerhet. I stället behöver vi utgå från olika perspektiv, däribland individens, statens och regionens för att nämna några, liksom att förstå hur de samspelar. Likaså är det centralt att förstå att många av säkerhetskonsekvenserna inte heller kommer att uppstå som en direkt följd av en bestämd händelse, utan kommer att ske genom indirekta samband och i interaktion med andra samhällsprocesser. Detta innebär att osäkerheter alltid kommer att finnas. Dessa osäkerheter handlar emellertid inte om frågan i sig, det vill säga om klimatförändringarna innebär säkerhetskonsekvenser, utan om vår oförmåga att kunna förutspå exakt vilka konsekvenser, var och när.

Hur kan då en fruktbar säkerhetsinriktad analys göras? Hur ska klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser kunna få en praktisk betydelse i svensk politik? Utgångspunkten behöver vara att denna säkerhetsinriktade analys omfattar olika perspektiv på säkerhet och även interaktionen mellan de olika perspektiven. Men även om den säkerhetsinriktade analysen behöver utgå från olika perspektiv på säkerhet behöver den praktiska politiken utformas utifrån ett moraliskt och ideologiskt ställningstagande. Detta ställningstagande bör då handla om individens säkerhet. Vi vet att klimatförändringarna i första hand kommer att drabba redan utsatta och sårbara. Den politik som utformas måste därför ta sin utgångspunkt i att minska riskerna för humanitärt lidande och katastrofer. För detta behövs ett förebyggande arbete vilket kräver en gränsöverskridande politik, både mellan politikområden och mellan nationer. Vi behöver därför få en tydlig interaktion mellan olika politikområden, däribland försvarspolitik, utrikes- och säkerhetspolitik, miljöpolitik och utvecklings- och biståndspolitik. En interaktion som nu lyser med sin frånvaro.

Malin Mobjörk, Fil. dr. och till vardags verksam som forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *