Debatt

Klimat – vilka pengar används?

I-ländernas löfte om 100 miljarder dollar per år från 2020 till klimatinsatser kommer inte att vara möjligt att nå med bara statliga bidrag. En viktig debatt framöver handlar om vilka incitament och villkor som är rimliga för att mobilisera den privata sektorn. Det menar Jan Cedergren, styrelsemedlem i Green Climate Fund.

Vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 utlovade i-länderna  100 miljarder dollar per år från 2020 till klimatåtgärder i u-länderna. Det bekräftades vid senare klimatmöten i Mexico och Sydafrika. Pengarna skulle komma ”from a variety of sources” och till stor del kanaliseras genom en ny fond, Green Climate Fund. Källorna kunde vara gåvomedel, lånemedel och bidrag från den privata sektorn.

Bidragen skulle vara nya och additionella (new and additional). U-länderna var rädda att pengarna annars skulle tas från fattigdomsbekämpning (ODA). Det  finns två problem med detta. För det första finns det ingen överenskommen definition vad som menas med ”new and additional”. För det andra är det uppenbart att klimatåtgärder i u-länder ofta bör integreras i ländernas utvecklingsplanering och därmed  bör ses som en del av landets  utvecklingsåtgärder. EUs synsätt att en finansiering kan uppfylla flera mål är alltså inte orimlig. Till detta kommer att den förvärrade ekonomiska situationen i i-världen gör att det inte är realistiskt  i dagsläget att förvänta sig  större statliga bidrag utöver biståndsbudgetarna .

Målet om 100 miljarder dollar per år från 2020 kommer inte att vara möjligt att nå med bara statliga bidrag. Den privata sektorn måste mobiliseras och en viktig debatt framöver är hur detta ska ske. Vilka instrument kan användas, vilka villkor ska ställas, vilka incitament är rimliga? Många u-länder är skeptiska till privata sektorns deltagande, baserat på egna tidigare erfarenheter.

Förberedelser att etablera den Gröna Fonden har nu pågått i snart tre år och det ser nu ut som att fonden kan bli ”operationell”, dvs kunna ta emot pengar och förmedla pengar, efter sommaren 2014. Flera länder, inklusive Sverige, har utlovat bidrag när så sker.

Ska man nå målet 2020 måste fonden gradvis byggas upp under de år som återstår.

Den Gröna Klimatfonden är en helt unik  skapelse och i-ländernas trovärdighet står på spel vad gäller att säkerställa att fonden får de resurser som utlovats.

Jan Cedergren

Styrelsemedlem i Green Climate Fund

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: