Mycket arbete återstår för att i praktiken integrera jämställdhetsarbetet inom hela det svenska biståndet. Konkreta förbättringar kan göras inom planering, genomförande och uppföljning av biståndet för att nå de svenska målen om ökad jämställdhet. Lärdomar måste dras men också tillämpas i praktiken, skriver fyra representanter för InDevelop, som i en ny <a href="http://www.indevelop.se/news/examples-of-how-to-increase-gender-equality/">tråd</a> bjuder in till att ge konkreta exempel på framgångar och utmaningar för jämställdhetsarbetet inom biståndet.

I två debattinlägg på SvD Brännpunkt (den 7 mars av Anneli Rogeman, Lena Sommestad, m.fl, och den 12 mars en replik av Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gorntizka) har det debatterats om kvinnor får del av det svenska biståndet och om det bidrar till ökad jämställdhet .

Sverige har ett gott rykte när det kommer till jämställdhet inom biståndet och Sida har i olika sammanhang varit framgångsrik i att driva jämställdhetfrågor som en dialogfråga. När det kommer till att integrera jämställdhet i praktiken i hela det svenska biståndet så finns det dock mycket kvar att göra, något som ett gott svenskt rykte inte sköter åt oss per automatik.

Sveriges policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter ’På lika villkor’ betonar jämställdhetsintegreringens tre delar; riktade insatser, integrerade insatser och dialog. Sidas generaldirektör, Charlotte Petri Gorntizka, refererar till dessa tre sätt att nå såväl kvinnor och män som flickor och pojkar och ger exempel på hur Sida jobbar med dessa olika delar.

Det vi ser från de utvärderingar av biståndsinsatser som Indevelop har utfört är att det finns stora svagheter i jämställdhetsanalysen i integrerade insatser. Många gånger är analysen av skillnader i behov hos kvinnor och män, flickor och pojkar alltför svag redan i upplägget av insatsen. Ofta ser vi en avsaknad av tydliga mål och oklarheter i vad och hur man ska följa upp och rapportera resultat kring jämställdhet.

Våra erfarenheter från att jobba med organisationer att stärka deras arbete med resultatfrågor visar att om man inte får med dessa frågor från början så kommer de inte heller att ges prioritet, med uteblivna resultat som följd. Vi ser också att även i de fall där jämställdhetsfrågor finns med i den ursprungliga planen, så är det inte en garanti för att de ges prioritet i genomförandet av insatsen.

Att nå kvinnor med det svenska biståndet handlar inte bara om att räkna huvuden. Att följa pengarna, som föreslås av Anneli Rogeman m.fl., är ett bra sätt att följa hur biståndsmedel fördelas. Vi tycker också att det är viktigt att lägga större vikt vid att följa upp hur biståndet bidrar till att förändra attityder och beteenden som diskriminerar kvinnor och män, pojkar och flickor. Uppföljning och utvärdering är en viktig del i lärandet av vad som fungerar och vilka orsaker som ligger bakom att mål inte nås. Det är dock minst lika viktigt att man använder sig av dessa lärdomar för att förändra och förbättra utformningen av biståndet så att vi får bättre resultat vad gäller jämställdhet.

Vår erfarenhet av arbetet med utvärderingar och jämställdhetsintegrering i biståndet har lett till att vi ser möjligheter till konkreta förbättringar i arbetssätt inom planering, genomförande och uppföljning av biståndet för att nå de svenska målen för att bidra till ökad jämställhet. En viktig fråga, där vi ser att förbättringar kan göras, är i analysen av vilka aktörer vi samarbetar med i genomförandet av biståndet För att nå förändringar i beteenden och attityder krävs att frågor om makt, värderingar och legitimitet beaktas och att en mer grundläggande analys av aktörer görs. Att Sida analyserar skillnader i behov mellan kvinnor och män i beredningen av själva insatsen är sällan tillräckligt. Ett annat viktigt område är de styrinstrument används. Sverige, likt många andra biståndsgivare, lägger idag allt större vikt vid att organisationer har ett resultatorienterat arbetssätt. Det finns stora möjligheter att i utformning av mål och indikatorer styra insatser mot att nå resultat inom jämställdhetsfrågor på ett bättre sätt.

Det är dags att gå från ord till handling och kritiskt granska hur vi alla som biståndsaktörer kan ta vårt ansvar och bli bättre på att bidra till förändring.

Indevelop har öppnat en tråd där vi bjuder in till att ge konkreta exempel på vad som har fungerat och varför och vilka de största utmaningarna är för att bidra till ökad jämställdhet i Svenskt bistånd. Välkommen att bidra på http://www.indevelop.se/news/examples-of-how-to-increase-gender-equality/

Catharina Schmitz, VD Indevelop

Anna Liljelund Hedqvist, resutaltrådgivare

Chris Coulter, jämställdhetsrådgiare

Jessica Rothman, utvärderingsrådgivare

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *