Debatt

Handelsavtal och frölagar slår hårt mot småbrukare

Världens småbrukare står för 70 procent av världens matproduktion, trots att de endast har tillgång till 24 procent av världens jordbruksmark. Nya handelsavtal och lagar om fröer gynnar dessutom internationella storföretag och gör det svårt att överleva som småbrukare, skriver Latinamerikagrupperna och det latinamerikanska småbrukarnätverket CLOC-La Via Campesina Centralamerika.

Den 17 april är det småbrukarnas internationella kampdag. Rörelsen La Vía Campesina samlar småbrukare och urfolk som dagligen kämpar för rätten till mark och matsuveränitet. Idag organiseras demonstrationer och aktioner över hela världen för att uppmärksamma den kampen.

Tre jätteföretag kontrollerar fröerna

Världens tre största jordbruksföretag – Monsanto, DuPont och Syngenta – kontrollerar mer än hälften av den globala marknaden för utsäde.

I flera länder i Latinamerika driver de här stora jordbruksföretagen processer för att stärka sin ställning ännu mer. De jobbar nämligen för att införa lagar som öppnar för genmodifierade grödor (GMO) och som kriminaliserar all odling med fröer som inte är registrerat hos myndigheter. Alltså blir småböndernas egna fröer olagliga.

GMO-fröerna säljs av stora jordbruksföretag och konkurrerar på många håll ut inhemska fröer. Fröerna kan bara användas en säsong och får inte sparas, vilket betyder att småbrukare tvingats köpa nya, dyra fröer efter varje skörd.

Nya avregleringar slår hårt mot småbrukare

I både Latinamerika och Europa har nationella och internationella regelverk införts som öppnar för avreglering och privatisering av viktiga samhällsfunktioner och naturtillgångar. Stora företag är drivande i genomförandet av dessa regelverk och beslutsprocesserna lider många gånger av brist på transparens och deltagande.

Dessa lagar är ofta ett resultat av frihandelsavtal som länderna undertecknat. Exempelvis finns sådana krav i det frihandelsavtal som Guatemala och andra centralamerikanska länder har med USA. Avtalet tvingar länderna att godkänna den senaste versionen av den internationella konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV 91). Konventionen reglerar rätten till växtförädling och skyddar upphovsrätten till färdiga växtsorter.

Motståndet växer

Motståndet mot dessa lagar växer. I september 2014 lyckades sociala rörelser som samlar urfolk, småbrukare och konsumenter i Guatemala stoppa en ny frölag. Det ursprungliga godkännandet av lagen ledde till stora demonstrationer där flera av landets småbrukarorganisationer deltog. Trycket på parlamentet ökade och lagen ogiltigförklarades. Landet kan nu komma att uteslutats ur frihandelsavtalet med USA.

Det ligger i de stora företagens intresse att Guatemala godkänner UPOV 91 och omfattas av frihandelsavtalet. Tio år efter att avtalet trädde i kraft hade värdet på landets bananexport till USA nästan tredubblats. Men det är framför allt stora bananföretag som Dole och Agrofruit som har ökat sin export. Samtidigt ökar migrationen från Guatemala och andra länder i Centralamerika till USA stadigt. Fler och fler småbrukare och urfolk lämnar landet och söker sig till andra länder i hopp om arbete och försörjning.

Avtal med EU gynnar stora företag

Det är inte bara handelsavtalen med USA som driver på denna utveckling. Även associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika kräver att parterna skall ge skydd till växtsorter genom patent och specifika regelverk. Något som framför allt gynnar stora multinationella jordbruksföretag.

Sverige har oavsett politisk färg varit en stark frihandelsförespråkare och försvarare av EU:s handelsavtal. Men den typen av avtal som förhandlas innebär allt annat än fri handel och slår ofta hårt mot småbrukare. Sverige borde istället verka för att förbättra småbrukares situation och garantera deras rättigheter. För det krävs en rad förändringar av både nationella och internationella regelverk. En viktig del är schyssta handelsvillkor och regelverk och en mångfald av fria och friska fröer.

Edgardo García
Annelie Andersson

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: