När världen står inför en global flyktingkris, hotande epidemier och allt fler väderrelaterade katastrofer drabbas barnen oproportionerligt stort. Ändå saknar Sverige tydliga strategier för att hantera det. Nu är det dags att Sverige barnsäkrar sitt humanitära bistånd, skriver Pia Stavås Meier och Agnes Björn på Plan International.

Förlorar vi barnen förlorar vi freden”, skrev biståndsminister Isabella Lövin nyligen i en debattartikel där hon utlovar ökat fokus på barns rättigheter i svenskt bistånd. Det behövs verkligen – inte minst i kriser, konflikter och katastrofer.

Världen står inför fler och värre humanitära utmaningar än någonsin; en global flyktingkris, hotande epidemier, samt allt fler och värre väderrelaterade katastrofer. I dessa kriser drabbas barn oproportionerligt hårt. Barn i humanitära kriser löper större risk att utsättas för våld, sexuell expolatering, barnäktenskap, människohandel och tvångsrekrytering till väpnade grupper.

Trots alla utmaningar saknar Sverige tydliga strategier och riktlinjer för hur problemen ska adresseras. Från barnrättsorganisationen Plan Internationals sida menar vi att Sverige, som en av världens största humanitära givare, kan spela en viktig roll – både politiskt och finansiellt. Vi har därför ställt samman fyra konkreta förslag som kan vägleda arbetet med att barnsäkra det humanitära biståndet.

1. Sveriges humanitära strategier, policyer och internationella ställningstaganden måste utgå från FN:s Barnkonvention

Det behövs särskilda insatser för att garantera barns säkerhet och välmående. Många humanitära aktörer saknar dock tydligt barnrättsfokus vilket kan få stor negativ effekt – inte minst då dagens kriser ofta pågår över många år. Exempelvis blir barn på flykt sällan registrerade och utan födelsebevis riskerar de bli både stats- och identitetslösa. Utan ID-handlingar får de sedan svårt att tillgodogöra sig andra grundläggande rättigheter.

Sverige, som stark förespråkare för barns rättigheter, bör se till att den nya humanitära strategi som just nu tas fram får ett tydligt barnrättsperspektiv, i linje med FN:s Barnkonvention. Regeringen bör även kräva att samtliga aktörer som kanaliserar Sveriges humanitära bistånd har tydliga riktlinjer och policys för hur barns särskilda behov tillgodoses, hur barn kan skyddas mot övergrepp och att barn har rätt att delta i beslutsfattande processer. Det är också viktigt att Sverige tydligt tar ställning för barns rättigheter vid internationella möten och förhandlingar som rör humanitära frågor.

2. Investera i utbildning och skydd av barn inom ramen för det svenska humanitära biståndet

Enligt FN är fler än 125 miljoner människor runt om i världen i direkt behov av humanitärt stöd för sin överlevnad – ungefär hälften av dessa är barn. Det betyder att det finns över 60 miljoner barn som, till följd av kriser och katastrofer, riskerar växa upp utan tillgång till utbildning och andra grundläggande rättigheter. Det innebär också att de löper ökad risk att utsättas för olika typer av våld.

Plan International menar att utbildning och skydd av barn är så vitala för barns utveckling och överlevnad att dessa insatser måste erkännas som livräddande. Dessa båda områden är dock två av de mest underfinansierade sektorerna inom det humanitära arbetet. Här kan Sverige visa vägen, dels genom att öka stödet till barns utbildning och skydd, men också genom att påverka andra aktörer att göra samma sak.

3. Sätt fokus på flickors särskilda behov och utsatthet i humanitära situationer

Bristande jämlikhet och traditionella mönster gör att flickor i många länder tillhör de mest utsatta och marginaliserade. I samband med kriser och katastrofer accentueras detta ytterligare och riskerna att bli utsatt för sexuellt våld, barnäktenskap, trafficking och de värsta formerna av barnarbete ökar ytterligare.

Detta uppmärksammas bland annat i FN:s befolkningsfonds senaste rapport som konstaterar att oförmågan att hantera dessa utmaningar påverkar hela samhällens långsiktiga utveckling negativt. Att däremot prioritera insatser för flickors skolgång, sjukvård samt tillgång till information och medbestämmande – inte minst vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa – leder istället till förbättrad utveckling för framtida generationer. Den handlingsplan som nyligen tagits fram för Sveriges feministiska utrikespolitik sätter också starkt fokus på flickor och flickors särskilda behov i humanitära situationer. Nu gäller det att detta resulterar i konkreta insatser i form av ökade insatser.

4. Involvera barn i arbetet med katastrofriskreducering

Varje år drabbas miljontals människor av naturkatastrofer – katastrofer som till följd av klimatförändringarna förväntas bli både fler och värre under de kommande åren. Människor som redan lever på marginalen drabbas hårdast och många familjers ekonomi raseras när katastrofen slår till. Barnen förlorar därmed ofta sin möjlighet till skolgång, sjukvård och en trygg hemmiljö. Katastrofriskreducerande insatser är därför vitala och måste ses som viktiga investeringar för framtiden. Forskning visar också att varje krona som satsas i riskreducering ger sjufaldig avkastning.

När det gäller att sprida kunskap om klimatförändringar och naturkatastrofer samt lära ut hur samhällen kan minska sin sårbarhet har skolan en central roll. Vi vet också att barnen för vidare kunskapen till sin familj – att involvera barn i det katastrofriskreducerande arbetet är därför ett kostnadseffektivt sätt att bygga säkrare samhällen. Vi menar därför att Sverige bör ta fram tydliga riktlinjer som prioriterar och synliggör vikten av barn och ungas deltagande i det katastrofriskreducerande arbetet.

En konkret åtgärd är att integrera katastrofriskreducering i utbildningssektorn då skolor i många fattiga samhällen är den enda fungerande institutionen. Eftersom många kriser och katastrofer spänner över lång tid bör Sverige verka för en tydligare och mer effektiv koppling mellan humanitärt och långsiktigt bistånd för att bygga mer motståndskraftiga samhällen.

Vi hoppas att regeringen tar till sig dessa förslag och synliggör dem i den nya humanitära strategin, samt säkrar att barnrättsperspektivet blir en central del av Sveriges position under det kommande humanitära toppmötet (World Humanitarian Summit) i Istanbul i maj.

Genom att investera i, och lyssna på, världens barn bidrar vi till att möjliggöra såväl utveckling och fred som en bättre framtid!

Pia Stavås Meier och Agnes Björn

Dela det här:

Kommentarer inaktiverade.