Städernas betydelse för den globala utvecklingen blir allt större i takt med att världen blir mer urbaniserad. Därför måste globala utmaningar angripas på lokal nivå. Idag inleds Habitat III, FN:s konferens om hållbar stadsutveckling, i Ecuadors huvudstad Quito. Nordiska städer kan och bör gå före i omställningen till en hållbar utveckling – låt konferensen bli startskottet för detta, skriver Johan Hassel och Elin Andersdotter Fabre från tankesmedjan Global Utmaning.

Under kommande generation beräknas minst 70 procent av jordens befolkning bo i städer. Redan idag lever 1 av 7 av städernas invånare i urbana slumområden. Därtill sker 70 procent av världens energiförbrukning i städer, men det är även där 70 procent av länders BNP genereras. Det gör att städerna spelar en avgörande roll i strävan mot en global hållbar utveckling och i att genomföra Parisavtalet (från klimattoppmötet COP21) och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Därför måste städerna hamna i fokus.

Global Utmaning har nyligen avslutat studien Nordic Urban Ways som lanseras idag, i samband med att Habitat III inleds. Studien utgår ifrån mål 11 i Agenda 2030 om hållbara städer och undersöker om, och på vilka sätt, ledarskap har varit avgörande för att driva ett antal nordiska städer i hållbar riktning. Helt enkelt hur man gått från vision till genomförande.

På flera områden kan de nordiska städerna ses som goda exempel i en global kontext, inte minst när det gäller att arbeta för en mer hållbar utveckling oberoende av finansiella resurser. Rapportens primära slutsats är att samverkan är den främsta framgångsfaktorn för den nordiska stadsutvecklingen, vilket är helt i linje med mål 17 om partnerskap.

Städer som praktexemplar

Städer är dessutom särskilt intressanta när det gäller att utveckla nya partnerskap för genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet. På det lokala planet sker samverkan ofta naturligare än på det nationella planet eftersom närheten och beroendet är större. Städer kan därför lättare användas för att i praktiken testa nya idéer till samverkan, och på så sätt fungera som positiva exempel att efterlikna i det nationella genomförandet av globala miljö- och hållbarhetsmål.

Att alla de 17 Globala målen hör ihop blir väldigt tydligt i mål 11 om hållbara städer. I städer produceras mest energi (mål 7), där sker produktion och konsumtion (mål 12), vår hälsa tas om hand (mål 3) och barn och ungdomar får en utbildning (mål 4). Partnerskap är därför inte bara en möjlighet, utan en nödvändighet i genomförandet av Agenda 2030.

Studien Nordic Urban Ways har även identifierat områden där vi i Sverige och Norden inte håller måttet. Framförallt gäller det den sociala dimensionen av hållbarhet (socioekonomiskt välbefinnande, bostadssituation, medborgardeltagande och jämlikhet). För att Agenda 2030:s åtagande ”leave no one behind” ska bli verklighet måste vi därför satsa särskilt på social hållbarhet – och framförallt på kvinnor i socioekonomiskt utsatta förorter som annars riskerar att falla mellan stolarna.

Habitat III – ett viktigt komplement till Agenda 2030

Vi vågar påstå att den globala hållbarhetsagendan är lokal. De flesta av de Globala målen har tydliga kopplingar till hållbara städer. Global Utmaning ser FN:s konferens om hållbar stadsutveckling, Habitat III, som en förutsättning för att förverkliga den ”urbana dimensionen” av Agenda 2030. Konferensen ger möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, städer och länder emellan, och Global Utmaning har drivit på för ett aktivt svenskt deltagande. Därför känns det hoppfullt att Sverige nu visar ett tydligt politiskt ägarskap i frågan.

Positivt är även att slutdokumentet från Habitat III som förhandlats fram av FN:s medlemsstater, The New Urban Agenda, redan i dagsläget är mycket mer detaljerat än exempelvis mål 11 i Agenda 2030, och att uppföljningen därmed kan bli mer inriktad på hur en god stadsutveckling bör ske. Än mer glädjande är att The New Urban Agenda så tydligt speglar vikten av inkludering av utsatta grupper, jämställdhet, jämlikhet och rätten till bostad – ”the right to the city”. På så sätt blir slutdokumentet ett viktigt komplement till de Globala målen. Nu hoppas vi bara att processen för att följa upp The New Urban Agenda kommer vara lika inkluderande som framtagandet av dokumentet.

Om världens stater ror i hamn slutdokumentet från Habitat III blir det en bra måttstock för hur en god stad för alla bör se ut, även för Sverige och Norden. För trots vissa framgångar behöver Sverige ett paradigmskifte. Vi måste på ett strategiskt vis börja gå från att bygga staden för bilen till att utveckla städer som sätter människan i centrum och lever upp till verkliga behov.

Johan Hassel och Elin Andersdotter Fabre

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *