Folkrörelsebiståndet är ett effektivt verktyg för stärkt ansvarsutkrävande och demokratisk utveckling underifrån. Om Sverige - med sin långa och unika tradition av folkrörelser - i enlighet med regeringens prioriteringar ska bidra till demokratisk utveckling måste det hotade folkrörelsebiståndet få finnas kvar, skriver Johanna Bergsten, student.

Folkrörelsernas plats i framtidens svenska utvecklingsbistånd måste säkras

Det svenska biståndet är under förändring men det är ännu oklart exakt vilka förslag som finns och hur biståndet kommer att organiseras i framtiden. Folkrörelsebiståndet verkar dock vara hotat av nedskurna anslag, kraftigt minskat informationsbidrag och höjda egeninsatser. Om detta genomförs så att folkrörelsernas biståndssamarbeten måste lägga ner skulle det innebära stora konsekvenser för demokratiarbetet och drabba redan svaga grupper. Bristen på öppenhet i processen är förstås ett problem i sig och jag vill här lyfta hur folkrörelsebiståndets bidrar som verktyg för demokratiutveckling och hoppas på en öppnare debatt.

Sverige har en lång tradition av aktiva folkrörelser, arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, olika kristna rörelser och rörelser för landsbygd, natur, idrott och internationell solidaritet. Mångfalden av rörelser har en djupt rotad plats i det svenska samhället och har också kommit att avspegla sig i utvecklingsbiståndet. En del av biståndet har kanaliserats genom dessa folkrörelser som på gräsrotsnivå genom småskaliga samarbeten med partners i syd och öst bidrar till demokrati, mänskliga rättigheter och förbättring av människors vardag.

Folkrörelsebiståndet är även en internationell fördel för Sverige och något som vi, tillsammans med andra länder i Norden, är väldigt bra på och kan bidra med på ett unikt sätt bland övriga biståndsinsatser.

Ett betydande temaområde för svenska biståndssatsningar under nuvarande regering är just demokrati och mänskliga rättigheter. I linje med regeringens mål för stärkande av demokrati och demokratiska processer bör de svenska folkrörelseorganisationernas internationella arbete fortsätta utvecklas. Folkrörelsebiståndet är även en internationell fördel för Sverige och något som vi, tillsammans med andra länder i Norden, är väldigt bra på och kan bidra med på ett unikt sätt bland övriga biståndsinsatser.

Stärker civilsamhälle

Folkrörelsebiståndet byggs genom samarbete enskild organisation till enskild organisation och utvecklar samtidigt civilsamhällena i de olika länderna. En global hållbar utveckling måste bygga på möten och samarbeten mellan människor över land- och kulturgränser. Med ett starkt civilsamhälle i mottagarländerna utvecklas också mekanismer för ansvarsutkrävande av politiker och större organisationer vilket leder till att andra typer av bilateralt bistånd kan fungera bättre.

Lokalt anpassat

Lyckade biståndsprojekt och utvecklingssamarbeten bygger ofta på lokalt anpassade insatser, lokalt ägande av projekten och kan inte styras från mötesrum långt ifrån den verklighet där de ska genomföras. Folkrörelsernas utvecklingssamarbeten i nära kontakt med samarbetsorganisationerna är ett föredöme i detta. Då dessa projekt ofta börjar i väldigt liten skala för att sedan växa blir det naturligt att lägga resurserna lokalt anpassat och där de ger allra mest nytta.

Öppet för alla

Anslagen för folkrörelsebistånd är öppet för alla människor och organisationer i Sverige. Den här formen av småskaligt bistånd är rättvis och demokratisk ur en svensk synvinkel eftersom det står var och en fritt att starta en ideell organisation, bedriva egenfinansierad verksamhet under minst ett år för att sedan tillsammans med en partnerorganisation i syd eller öst söka medel för att påbörja ett projekt. Du bör dock vara beredd på och ha möjlighet att lägga ner hundratals timmar av oavlönat arbete för att skriva projektansökningar och ekonomiska redovisningar och även kunna samla ihop till en ekonomisk egeninsats. Det finns inga personliga ekonomiska vinster att hämta ur dessa småskaliga biståndsprojekt. Den första och enda person som vanligtvis avlönas är ofta en revisor att granska redovisningen.

Samarbete för en gemensam framtid

För att komma åt de stora globala orättvisorna behövs såväl strukturella förändringar som möjlighet till förändring på individnivå för att ge människor i utvecklingsländer verktyg för att förändra sina liv här och nu. Det svenska folkrörelsebiståndet har en viktig roll att spela i detta och bidrar till en demokratisk utveckling. Förutom att bidra till att ge människor möjligheter att utveckla sig själva och sina samhällen genom lokalt anpassade projekt ger det också en kontaktyta mellan människor från olika länder. Möten och samarbeten mellan människor i Sverige och i syd och öst bidrar till ökad förståelse och personligt engagemang inför de globala utmaningar vi står inför. För att säkra Sveriges bidrag till global demokratisk utveckling måste folkrörelsebiståndet även i framtiden ha en framskjuten plats i svenskt bistånd och utvecklingssamarbete.

 

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *