Film från seminariet

Sammanfattning av seminariet

På sistone har stark kritik riktats mot den svenska regeringens beslut att dra ner på hälsobiståndet. Men det var ändå tron på en bättre och friskare framtid som präglade tankesmedjan Global Utmanings seminarium om hälsoaspekten av Agenda 2030. Med mer resurser och ökat samarbete kan målen nås.

Efter att den svenska regeringen i början av året kraftigt minskade hälsobiståndet har den fått motta stark kritik från experter och intresseorganisationer. För ett par veckor sedan skrev 159 organisationer från hela världen ett öppet brev till statsminister Stefan Löfven där de uppmanade honom att dra tillbaka beslutet. Om det tredje hållbara utvecklingsmålet i Agenda 2030 om att säkerställa hälsa och välbefinnande för alla ska uppnås, då krävs större ansträngningar – inte mindre, påpekade de.

På tisdagen upprepades denna kritik, när representanter från akademin, civilsamhället, Sida och pressen samlades under ett seminarium om Agenda 2030 och det svenska hälsobiståndet, arrangerat av Global Utmaning. Utöver minskningen i stödet till den Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria vände de sig också emot det minskade stödet till Världshälsoorganisationen, WHO, och till forskning och utbildning på hälsoområdet.

– Man får inte minska stödet för mycket. Det finns stora risker med det. Klart att det är allvarligt med en minskning på mer än 30 procent i stödet till WHO, sade Göran Tomson, professor inom internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet.

Mikaela Hildebrand från RFSU stämde in i kritiken och påpekade att riksdagspolitikerna fortfarande har möjlighet att i vårbudgeten ändra på regeringens beslut och skjuta tillbaka pengarna.

– Det finns få givare som fokuserar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och den Globala fonden. Så i den kontexten är det väldigt problematiskt att Sverige drar ner stödet, sade hon.

Samarbete är nyckeln till framgång

Seminariedeltagarna var överens om att Sverige har mycket kompetens på hälsoområdet och därför borde axla ledartröjan.

– Sverige behövs och efterfrågas. Och Sverige består av mer än bara UD och Sida, sade Lennart Hjelmåker, UD:s hälsoambassadör, och syftade på att även näringslivet och civilsamhällesorganisationer måste med i båten.

I FN:s nya utvecklingsagenda är mål 17, om partnerskap, en av de viktigaste innovationerna. För första gången har vikten av att föra samman samhällets samtliga aktörer i arbetet mot hållbar utveckling fått ett eget mål.

Dagens Nyheter har med utgångspunkt i det målet startat en satsning på en ny sajt som ska undersöka det globala utvecklingsarbetet. Thomas Frostberg, redaktör för den nya satsningen, pekade på vikten av ett offentligt samtal med ett gemensamt, mindre exkluderande språk där civilsamhälle, näringsliv och stat kan samarbeta och debattera. Men också där gemene man kan få insikt i dessa frågor.

Målen hänger ihop

– Hälsa är inte bara beroende av att till exempel fattigdomsmålet uppfylls. Det är också förutsättningen för många av målen. Därför behöver vi stärka hälsosystemen, sade UD:s hälsoambassadör Lennart Hjelmåker.

Även om hälsa bara är ett av de sjutton utvecklingsmålen så återfinns aspekter av hälsa under flera andra mål och i många av delmålen. Vägen mot en mer hållbar och rättvis värld går inte i sjutton separata filer. De olika målen påverkar varandra och de måste därför samverka för att skapa en hållbar utveckling.

– Agenda 2030 är ju egentligen Politik för global utveckling på global nivå, påpekade Pia Engstrand, expert på hälsofrågor på Sida, och syftade på PGU – den svenska politiken som ska föra samman utvecklingsarbetet i olika politikområden.

Helena Nordenstedt, professor i global hälsa på Karolinska institutet, visade hur fattigdom och hälsa hänger samman. Genomsnittlig livslängd och BNP per capita går hand i hand. Därför menade hon, likt Hans Rosling, att det första utvecklingsmålet – att utrota fattigdom – är grunden för alla andra mål.

Henrik Lindstedt

Inbjudan:

Sverige har nu inlett arbetet kring Agenda 2030 för att nå de globala målen för hållbar utveckling, som antogs i höstas av FNs generalförsamling. Agenda 2030 kommer att påverka olika delar av den svenska inrikespolitiken och det svenska biståndet. Samtidigt sker det omprioriteringar inom biståndet. Bland annat har nedskärningar gjorts i delar av hälsobiståndet. I nuläget väntar vi på att mätbara indikatorer för Agenda 2030 ska presenteras - men vad kan bli de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av nedskärningar inom hälsa? Och vad har Agenda 2030 för betydelse för Politik för Global Utveckling (PGU) och det svenska biståndet?

Plats: Medelhavsmuséet, Fredsgatan 2, Stockholm

Datum: 23 februari, 2016

Tid: 09:00 - 11:00

Arrangörer:

Ämnen: Globala målen för hållbar utveckling / Agenda 2030, Hälsa, Politik för global utveckling (PGU)

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *