Film från seminariet

Sammanfattning av seminariet

Majoriteten av personer med funktionsnedsättning i världen lever i fattigdom, och 80 procent bor i låg- och medelinkomstländer. Samtidigt uppmärksammas sällan sambandet mellan funktionsnedsättning och global ojämlikhet.

Panelen sitter strax nedanför scenen eftersom rampen är felkonstruerad och alla deltagare inte kan ta sig upp på den. Problematiken gällande tillgänglighet och inkludering i samhället för personer med funktionsnedsättning manifesterar sig redan innan seminariet har börjat.

Diskriminering mot personer med funktionsnedsättning tar sig många uttryck, och bristen på tillgänglighet i samhället är ett av de som uppmärksammas under seminariet.

– Många blir isolerade på grund av bristen på tillgänglighet och kan inte lämna sitt hem, säger Tiina Nummi-Södergren, generalsekreterare på MyRight.

Fredrik Carnestam, pressekreterare på Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR), anser att det här är en fråga som behöver lyftas mer även inom svenskt bistånd. De projekt som DHR driver i Sri Lanka begränsas av att personer med funktionsnedsättning som behöver resa för att vara med på möten endast får ersättning för bussresor, trots att bussarna inte har den tillgänglighet som krävs, berättar Carnestam.

– Jämlikhet i biståndet måste inkludera även personer med funktionsnedsättning, konstaterar Nummi-Södergren.

Nummi-Södergren pekar på de många strukturella problem som gör att personer med funktionsnedsättning utesluts ur samhällen runt om i världen. Brist på möjligheter att delta i samhället på lika villkor och sociala trygghetssystem som inte omfattar personer med funktionsnedsättning gör att många lever i fattigdom. I låginkomstländer är tiggeri och att leva på gatan vanligt bland personer med funktionsnedsättning, vilket leder till utsatthet för våld.

I Agenda 2030 utgör funktionshinderperspektivet en integrerad del. Under seminariet tar panelen upp hur funktionshinderperspektivet dessutom kan bidra till att uppfylla agendan.

– Eftersom majoriteten av personer med funktionsnedsättning lever i fattigdom är det en avgörande grupp att prioritera i arbetet med agendan, menar Nummi-Södergren.

– Agenda 2030 är en fantastisk framgång för den internationella rörelse som arbetar med funktionsnedsättning, då man inte inkluderades i de tidigare Millenniemålen, säger Maria Johansson, Lika Unikas ordförande.

För att skapa en positiv förändring för personer med funktionsnedsättning menar Johansson att civilsamhället, politiker och myndigheter måste arbeta med detta både nationellt och internationellt.

– Vårt ansvar som politiker blir att omsätta det här i det praktiska biståndsarbetet - att minimera risken för personer med funktionsnedsättning att hamna i fattigdom och att hjälpa de som lever i fattigdom, säger Maria Andersson Willner, riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Tove Södermark

Tweets från seminariet

Inbjudan:

Personer med funktionsnedsättningar har sämre villkor än andra grupper. Vad krävs för att bekämpa fattigdom och utveckla utbildningsväsendet, arbetslivet och hållbara städer för alla? Hur kan funktionshinderperspektivet bidra till att de globala målen och Agenda 2030 blir verklighet?

Medverkande: 
Tiina Nummi-Södergren, Generalsekreterare, MyRight, Fredrik Canerstam, Pressekreterare, DHR,  Maria Andersson Willner, Riksdagsledamot, (S), Christina Örnebjär, Riksdagsledamot, (L), Andreas Lönnqvist, Rapportskribent, Victoria Öjefors Quinn, (Moderator)

Plats: Sverige i Världen, Donnersgatan 6, VIsby

Datum: 6 juli, 2017

Tid: 09:00 - 09:45

Arrangörer:

Ämnen: Globala målen för hållbar utveckling / Agenda 2030, Jämställdhet, Mänskliga rättigheter, Personer med funktionsvariation

Dela det här:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *