Sammanfattning av seminariet

Biståndsaktörer måste inse att de inte kan uppnå alla de globala målen i Agenda 2030. Först när de har insett detta, kan de istället fokusera på att identifiera vilka insatser som gör mest nytta. Det menar den danska forskaren Bjørn Lomborg under ett seminarium i Stockholm.

Bjørn Lomborg och hans tankesmedja Copenhagen Consensus Center framhåller vikten av att regeringar gör analyser av samhällsnyttan för att ta reda på var varje enskild biståndspeng kan göra mest skillnad. Sen kan de göra avvägningar baserade på dessa analyser för att urskilja de mål som har flest sociala, ekonomiska eller miljömässiga fördelar.

Lomborg menar att det mest effektiva inte alltid är det mest trendiga eller iögonfallande målet. Han frågade därför publiken vilken satsning på Haiti, med 1 miljon dollar i budget, som kan rädda flest liv. Publiken delades mellan att tro på urbanisering och koleravaccin. Svaret från tankesmedjans analyser var istället en satsning för att utbilda sjukvårdspersonal och förbättra ambulansnätverket.

Lomborg poängterade att när de gjort en samhällsnyttoanalys är målet att den ska spridas så att informationen når olika givare och hjälper fler aktörer att prioritera bättre.

Hur ställer sig då Sida till strategiska val och prioriteringar – och hur kan metoder som Lomborgs användas i Sidas arbete? Marie Ottosson, Sidas överdirektör, betonade att det behövs bra analyser för att fatta rätt beslut, men att Sida samtidigt alltid måste vara noga med vilka metoder som används för att utföra analyser och bedömningar.

Sida använder sig av analyser både internt, externt och via samarbetspartners, fortsätter Ottosson. Som biståndsaktör måste även Sida ta hänsyn till att fattigdom är mångdimensionellt och alltså påverkar människor olika vid olika sammanhang och tillfällen. Ottosson betonar även att Sida har ett fokus på kontextuella och lokala förhållanden och att dessa är ständigt föränderliga. Ottosson menar att den huvudsakliga utmaningen med Sveriges största biståndsbudget någonsin för nästa år är att välja rätt och prioritera mellan olika val och metoder.

Ulrika Modéer, statssekreterare för ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, menar att vi ser en positiv utveckling i världen, men att det samtidigt finns utmaningar som våldsamma konflikter och klimatförändringar. Modéer menar att som utvecklingsaktör måste Sverige anpassa sig efter dessa förändringar.

– Vi ser även att svenskt bistånd kan göra skillnad och vara ekonomiskt smart, säger Modéer.

Sverige betonar behovet av den lokala kontexten och perspektiven hos dem som lever i fattigdom. Många olika aktörer måste alltså komma till tals och vissa mål kommer att ta tid eftersom vi är intresserade av långsiktiga snarare än kortsiktiga mål, menar Modéer vidare.

Arne Bigsten, professor i utvecklingsekonomi vid Göteborgs Universitet, poängterar att en ekonomisk tillväxt är nödvändig och att bistånd inte kan lösa alla problem i världen även om det kan bidra med att minska fattigdom. Bigsten framför även att kostnadsanalyser är viktiga och bra men att de samtidigt är väldigt svåra att få till rätt, speciellt under tidspress.

Sofia Brännström

Tweets från seminariet

Inbjudan:

In 2017, Sida will spend around 20 billion SEK on aid, with the mission to reduce poverty and help people to improve their lives. Different kinds of interventions are funded to reach this goal, but how do we know that poverty is being fought in the most effective way? What drives the decisions leading up to what to prioritise, and how can we ensure more "bang for the buck"?

The Government policy framework for Swedish development cooperation and humanitarian assistance is based on the Agenda 2030 with its 17 Global Goals and 169 targets. The framework is characterised by its many perspectives and targets, all of which are to be considered in Sida's support for a broad range of interventions. Many aspects – such as relevance analysis and Swedish comparative advantage – shape aid spending. However, without methods for prioritisation, there is a risk that technical merit and effectiveness is ignored in the decision-making process.

Given the pressures and limits on funding, discussions over efficiency and evidence-based prioritisation are even more necessary. In economics research, there are straightforward approaches to compare the costs and benefits of different courses of action, and see which yields the best results. The think-tank Copenhagen Consensus Center has used cost-benefit analysis to help identify the smartest solutions to the world's biggest problems, and has recently been working with the governments of Bangladesh, Haiti and India to support better policy prioritisation.

In collaboration with the Copenhagen Consensus Center, Sida invites you to a seminar that aims to bridge the gap between researchers and development practitioners. Different perspectives will be presented and discussed on how development solutions can be prioritised and aid budgets spent in the most effective way.

Plats: Sida, Valhallavägen 199, Stockholm

Datum: 16 november, 2017

Tid: 13:15 - 16:00

Arrangörer:

Ämnen: FN:s utvecklingsmål, Globala målen för hållbar utveckling / Agenda 2030, Resultat

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *