Film från seminariet

Sammanfattning av seminariet

Sverige vill vara ett föregångsland i arbetet med de globala målen, men saknar data inför den första uppföljningen. Detta bör, enligt kabinettsekreterare Annika Söder, ses som ett tecken på seriositet. Under FUF:s seminarium är Annika Söder noga med att påpeka att den feministiska utrikespolitiken inte får misstas för en pacifistisk politik, och att satsningen på kandidaturen till FN:s säkerhetsråd är en viktig investering – oavsett hur det går i omröstningen.

Annika Söder inleder kvällen med att förklara hur den så kallade 2030-agendan, där de globala målen för hållbar utveckling ingår, på många sätt innebär en ny situation för Sverige. Till att börja med har statsminister Stefan Löven tillsammans med åtta andra ledare från olika delar av världen bildat en högnivågrupp inom FN till stöd för arbetet med att genomföra agendan. Det innebär ett extra ansvar för Sverige att våga gå före, och att föregå med gott exempel. Bland annat handlar det om att själva låta oss granskas för att uppmuntra andra länder att göra samma sak.

Sverige befinner sig också i en speciell situation när det gäller uppföljningen av 2030-agendan. Eftersom Sverige inte är vant att arbeta med dessa frågor på hemmaplan saknas data från tidigare uppföljning inför den första rapporteringen som ska ske i höst. Annika Söder menar att denna potentiella kontrast mellan regeringens vilja att vara föregångsland och avsaknad av rapportering bör ses som ett tecken på seriositet – att Sverige inte ”hastar fram något” innan vi är redo.

I det mer konkreta arbetet står regeringens feministiska utrikespolitik i centrum, både som mål och medel. Annika Söder pratar om de fyra ”r:en” som riktlinjer i den feministiska utrikespolitiken: rättigheter, resurser, representation och ”reality check” (att det blir konkreta åtgärder och inte bara prat). Hon är noga med att påpeka dels hur viktigt det är att få med sig alla allierade i arbetet (både inom och utanför EU), och att en feministisk utrikespolitik inte är en pacifistisk politik.

I grunden rör det sig om konfliktförebyggande arbete; att vara en kritisk vän som har en löpande dialog med alla parter. Ryssland är ett konkret exempel där det visserligen finns sanktioner från EU men där Sverige samtidigt för en löpande dialog i Arktiska rådet och kring frågor som rör Östersjön. Sverige sticker också ut som ett av få länder som kritiserat Saudi Arabien.

Enligt Annika Söder var det många som väntade sig att den feministiska utrikespolitiken skulle få stor kritik. Nu möts den dock av respekt från många håll och Annika Söder menar att den har blivit ett ”varumärke” för Sverige.

Med tanke på bredden i agenda 2030 blir Sveriges politik för global utveckling (PGU), som innebär att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar värld, ett centralt redskap i genomförandet. När det gäller biståndets roll i arbetet med de globala målen menar Annika Söder att målen snarare ska fungera som ett par glasögon än som en fördelningsplan, särskilt med tanke på att biståndet bara är ett av många finansiella flöden som påverkar genomförandet av målen.

Tanken med både PGU och de globala målen är att politiken på alla områden ska arbeta mot samma mål, och att vi på det sättet ska undvika så kallade målkonflikter, men det verkar finnas områden där detta ses som mer komplicerat. När frågan om Sveriges vapenhandel kommer upp svarar Annika Söder att regeringen arbetar med att ta fram ny lagstiftning för försäljning av vapen, där bland annat ett demokratikriterium ska finnas med – något som skulle vara unikt i världen.

Frågan om Sveriges arbete med mänskliga rättigheter är särskilt aktuell i och med kandidaturen till FN:s säkerhetsråd. Annika Söder betonar Sveriges traditionellt viktiga roll i att lyfta fram det mänskliga perspektivet, men framhåller samtidigt:

– Det är inte bara världsförbättrariver att vi vill sitta i säkerhetsrådet, vi vill vara med och ta ansvar.

Under de pågående diskussionerna kring kandidaturen har Sverige därför lyft även andra teman; från klimat och handel till vetorätten. Sverige vill driva på för ett mer konsulterande FN och bygga vidare på det faktum att FN under de senaste 10 åren utvecklats till att bli mer utav en mötesplats än tidigare. Oavsett hur det kommer att gå i slutändan menar Annika Söder att kampanjen är en fantastiskt viktig investering för Sveriges påverkansarbete.

Miron Arljung

Tweets från seminariet

Inbjudan:

Vid årsskiftet gick startskottet för världens arbete med att genomföra den av FN:s generalförsamling antagna 2030-agendan för hållbar utveckling och dess 17 globala mål (SDGs). Med anledning av detta arrangerar FUF en samtalsserie med ansvariga inom regering och regeringskansli om hur Sverige ska genomföra sitt åtagande i praktiken, både på hemmaplan och internationellt. Till nästa samtal har vi bjudit in Annika Söder, kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet.

Hur kommer den internationella dialogen kring Agenda 2030 att se ut, och vem i Sverige kommer att ansvara för dess hantering? Hur sker integreringen av agendans innehåll i förhållande till andra utrikespolitiska prioriteringar och initiativ, exempelvis jämställdhet, säkerhet och klimat? Hur ser Utrikesdepartementets samarbete med andra aktörer, såsom myndigheter, civilsamhälle och företag, ut?

Efter en inledning av Annika Söder ställer Lennart Wohlgemuth (FUF) och Hanna Hansson (CONCORD) frågor. Tid kommer även att ges till frågor från publiken.

Vi bjuder på dryck och tilltugg.
Varmt välkommen!

Plats: FUF:s kansli, Karlbergsvägen 66A, Stockholm

Datum: 18 april, 2016

Tid: 18:00 - 20:00

Arrangörer:

Ämnen: FN, Globala målen för hållbar utveckling / Agenda 2030

Dela det här:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *