“Mödradödlighet i världen har halverats sedan 1990. Dock är det ett faktum att det årligen fortfarande dör närmare 800 flickor och kvinnor per dag av graviditetsrelaterade orsaker och att framstegen har avstannat när det gäller att minska antalet graviditeter bland unga flickor. I FN:s Befolkningsrapport 2012, som släpptes för ett par veckor sedan, går att läsa att antalet tonårsgraviditeter t.o.m. har ökat i vissa regioner och generellt bland fattiga, outbildade flickor på landsbygden. … Vi vet att motståndet på den globala arenan är stort. FN:s Generalsekreterare Ban Ki-moon har tillsatt en expertpanel (FN:s högnivåpanel), vars arbete syftar till att dra slutsatser kring millenniemålen och föreslå nya globala utvecklingsmål som är anpassade till framtidens utmaningar. Som medlem av denna expertpanel har Gunilla Carlsson en unik möjlighet att särskilt främja ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i de nya målen. Vi hoppas att hon utnyttjar den möjligheten.”
.*Biståndsdebatten.se-artikel
50 år av svenskt bistånd
- Relaterat material: Studie: "50 år av svenskt utvecklingssamarbete" (2012)“Mycket har hänt under denna 50-årsperiod. Många länder har gått från att tillhöra kategorin ”fattiga länder” till att bli medelinkomstländer. Ett antal har under perioder haft stark tillväxt och en politik som lett till fattigdomsminskning medan andra halkat efter betydligt. Men flertalet länder även i den sista kategorin har när det gäller vissa centrala frågor såsom barnadödlighet och medellivslängd ändå upplevt en förbättring som varit snabbare än Sverige hade vid motsvarande tidpunkt i sin utvecklingshistoria. När det gäller delmålet ökat politiskt och ekonomiskt oberoende kan man se en avsevärd förändring under tidperioden både när det gäller Afrika (både vad gäller befrielse från tidigare kolonialmakter och bekämpning av Apartheid i Sydafrika), Latinamerika och Asien. Även när det gäller demokratiutveckling kan man se många goda exempel. Beror allt detta på biståndet?”
.“Samtidigt som upp till 80 000 flyktingar årligen erbjuds vidarebosättning genom FN:s flyktingorgan UNHCR, lever tiotusentals av de mest utsatta flyktingarna kvar under eländiga förhållanden. Behoven av ökade flyktingkvoter är betydligt större än tillgången. Ett tydligt exempel är världens största flyktingläger Dadaab i Kenya, med cirka 500 000 invånare, där majoriteten kommer från Somalia, Sudan och Sydsudan. Dadaab byggdes ursprungligen för 90 000 personer när konflikten i Somalia bröt ut 1991. Det redan överfulla flyktinglägret fick ta emot nära 160 000 nya flyktingar förra året på grund av torkan på Afrikas horn samt den väpnade konflikten i Somalia som orsakade en stor hungerkatastrof i regionen.”
.Förbättrad levnadsstandard och hälsovård innebär stigande medellivslängd i nästan alla länder. Fler människor lever i 60 år och längre. Utvecklingen går snabbast i utvecklingsländerna. Det är en fantastisk framgång, men den innebär också nya utmaningar. … Sverige har här ett särskilt ansvar genom att Gunilla Carlsson är den enda biståndsminister som ingår i FN:s nya millenniemålspanel, som arbetar med att utforma en ny global utvecklingsagenda. En av de viktigaste frågorna gäller hur fattigdomen i världen ska kunna utrotas. Eftersom allt fler fattiga är äldre följer därav med nödvändighet att panelen måste uppmärksamma det växande antalet äldres situation. … Flera utvecklingsländer har under senare år infört allmän folkpension som Sydafrika, Botswana, Mauritius, Namibia, Bolivia och Nepal. Pensioner, även med mycket små belopp, har visat sig vara viktiga för att lyfta individer och hushåll ur fattigdom och har bidragit till efterfrågan på den lokala marknaden.”
.“Nomadiserande herdefolk kommer inte att bygga upp jordbruket. I värsta fall kommer de att ses som hinder för utvecklingen. Och vi kommer säkert att få se en diskussion om nykolonialisering och landgrabbing om utländska investerare dyker upp på scenen. Regeringen i Sydsudan behöver dra till sig investerarna och samtidigt ha kontroll över verksamhet och villkor så att jordbruksutvecklingen kommer Sydsudans fattiga och delvis svältande befolkning till del.”
.“För 40 år sedan var Afrika hoppets kontinent. Överallt i de nyblivna staterna sökte man en väg bort ur den koloniala historien. Då börjar också författaren och dokumentärfilmaren Stig Holmqvist att resa och återkommande leva i Afrika. Han har nu skrivit en bok om sina erfarenheter. Inge Gerremo har läst Stig Holmqvists bok “På väg till presidenten”, som är ett stycke politisk historia grundat på kunskap och närvaro.”
.Hur ska framtidens biståndsutvärdering utformas?
- Relaterat material: Rapport: "Styrning av svensk biståndspolitik - En utvärdering" (2012)“Vikten av utvärdering av resultaten från offentliga verksamheter betonas alltmer samtidigt som forskningen om biståndutvärdering har varit ett av de fält inom nationalekonomi som utvecklats mest. Paradoxalt nog har kapaciteten att genomföra utvärderingar inom svenskt bistånd parallellt med detta blivit sämre på grund av omstruktureringar på Sida och UD samt SADEVs tillkortakommande. En förstärkning av utvärderingskapaciteten är alltså om möjligt är mer angelägen idag än när SADEV startades.”
.“Regeringen och biståndsförvaltningen talar gärna om principen att mäta resultat inom biståndet samtidigt som man undviker själva praktiken av detsamma. [...] Det är ingen slump att sidan Openaid.com (ett mycket hyllat projekt) inriktades på att visa vad vi i Sverige betalar ut, istället för att avhjälpa tanzanierna med hur mycket de tar emot från de tusentals biståndsaktörer som opererar inom landets gränser. Det är ju där det grundläggande problemet ligger. Utan ordentliga återrapporteringsmanualer, med specifika krav på vad ett resultat är, eller vad olika resultat kan vara, kommer biståndet alltid var godtyckligt vad gäller dess resultat.”
.“Det svenska biståndet är under förändring men det är ännu oklart exakt vilka förslag som finns och hur biståndet kommer att organiseras i framtiden. Folkrörelsebiståndet verkar dock vara hotat av nedskurna anslag, kraftigt minskat informationsbidrag och höjda egeninsatser. Om detta genomförs så att folkrörelsernas biståndssamarbeten måste lägga ner skulle det innebära stora konsekvenser för demokratiarbetet och drabba redan svaga grupper. Bristen på öppenhet i processen är förstås ett problem i sig och jag vill här lyfta hur folkrörelsebiståndets bidrar som verktyg för demokratiutveckling och hoppas på en öppnare debatt.”
.“Parallellt med – och naturligtvis också påverkad av den förändrade yttre ramen och de internationella biståndstrenderna – har regeringen sedan 2006 arbetat med att reformera den svenska biståndspolitiken. Det har resulterat i en rad nya policydokument och utspel. Faktiskt så många och så dåligt samordnade att Statskontoret i en kritisk rapport i slutet av 2011 konstaterade att de inte fungerar som styrinstrument för det svenska biståndet. … Den form av resultatstyrning som är under införande har skapat diskussion bland forskare och praktiker. En viktig fråga är hur man undviker att skapa ett kortsiktigare bistånd där kvantifierbar verksamhet prioriteras på bekostnad av exempelvis stöd till institutionsbyggande, reformprocesser och god samhällsstyrning, som är svårare att mäta och vars resultat inte syns förrän efter en längre tid.”
.