“Afghanistan står inför stora utmaningar. Nästa år väljs en ny president samtidigt som merparten av de internationella trupperna kommer att lämna landet. Det är glädjande att Sveriges regering har utlovat ett långsiktigt stöd för engagemanget i Afghanistan efter 2014. (…) Det är dock av yttersta vikt att den nya internationella insatsen tydligt leds av FN, med bidrag från bland andra Eupol. En ny militär Natoinsats vore förödande. Nyckeln till en fredlig afghansk framtid finns på den civila sidan. (…) Vi uppmanar därför den svenska regeringen att ta initiativ till ett FN-mandat för den kommande svenska insatsen i Afghanistan.”
.Utbildning
“Utrikesminister Carl Bildt vill förlänga den svenska militära insatsen i Afghanistan till att gälla också efter 2014. Enligt Bildt skulle det vara högst 200 militärer, för att hjälpa till med utbildningsinsatser, däremot inte stridsinsatser. (…) Den överenskommelse som gäller mellan regeringen å den ena sidan och Socialdemokraterna och Miljöpartiet å den andra sträcker sig fram till halvårsskiftet 2014. Då avslutas också Nato-insatserna i Afghanistan. Sverige skall givetvis inte därmed överge Afghanistan; behovet av civila insatser kommer att vara fortsatt stort. Ett fortsatt militärt engagemang är en annan sak, och gränsdragningen mellan vad som är stridande och inte stridande kan i praktiken visa sig tämligen flytande.”
.Även Carl Bildt har rätt ibland
- Relaterat material: Svenska Afghanistankommittén: Verksamhetsberättelse & Årsredovisning 2012 (PDF)“I går presenterade Svenska Afghanistankommittén sin årsredovisning för 2012. Det är en imponerande läsning. Kommittén har gett sjukvård till 2,9 miljoner patienter i fyra provinser. De har ordnat skolor för över 120 000 elever, varav en majoritet flickor. Och de har utbildat barnmorskor i tre provinser, bland mycket annat. Svenska Afghanistankommittén har varit aktiva sedan 1982 och spelar en enormt viktig roll. På längre sikt spelar de civila insatserna som utbildning och förbättrad sjukvård större roll för utvecklingen i Afghanistan än de militära.”
.“Den socialdemokratiska utrikespolitiken med fokus på global och internationell solidaritet har länge lyst med sin frånvaro. Den senaste mandatperioden har Socialdemokratin i stället koncentrerat sig på utbildning och jobben i Sverige. Det är oerhört viktigt. Men i en värld där 61 miljoner barn inte får eller kan gå i skolan, där över en miljard människor befinner sig i extrem fattigdom eller där folk tvingas lämna sina hem på grund av förtryck och förföljelse, måste den svenska socialdemokratin ha en stark och solidarisk utrikespolitik.”
.“Det är förståeligt att rika länder är på sin vakt mot riskerna med att stödja Sydsudans unga och ofta svaga institutioner, men jag är övertygad om att utvecklingsbistånd, levererat på rätt sätt, ger resultat. Självständigheten skapade en chans för den sydsudanesiska staten att vinna sina medborgares förtroende, och uppfylla deras förhoppningar. Vi har ett gemensamt ansvar att se till att denna chans inte går till spillo.”
.“Vår optimism grundas på att bland de tjugo snabbast växande länderna under de tre senaste åren ligger åtta i Afrika söder om Sahara. En av de främsta orsakerna till den starka ekonomiska tillväxten i flera afrikanska länder är sunda strukturreformer – en annan är höga råvarupriser. I utvecklingsländerna i allmänhet växer exporten och det gör även den privata sektorn. Antalet demokratiska regimer ökar och säkerhetssituationen har förbättrats. Framsteg görs också inom utbildning och hälsa”
.“Mycket är annorlunda i dag än för 15 år sedan. Det finns numera en mångfald av medier: en tv-kanal under talibantiden har blivit 33, två tidningar har blivit 400 och två radiostationer har blivit hundratals. Kvinnor är inte längre utestängda från offentligheten utan kan intervjuas, skriva och leda program. Utbildningsgraden är låg internationellt sett, men markant högre än tidigare. Tillgången till hälso- och sjukvård har blivit bättre. Den ekonomiska och tekniska utvecklingen är en annan positiv faktor. På 1980- och 90-talen fanns det några enstaka satellittelefoner. I dag kan afghanerna kommunicera med varandra kors och tvärs över landet genom mobiltelefoner. Människor som kan läsa tidningar, gå till doktorn när de blir sjuka och vars kommunikationsradie når utanför byn är svårare att förtrycka.”
.




