Debattsupportrar

Röda Korset
Sida

Jordbruk

Diskussionen "Jordbruk" omfattar 204 debattartiklar varav 36 repliker. I diskussionen hänvisas till 16 rapporter och 6 övriga källor. Vi på redaktionen har plockat ut 54 citat och 18 omvärldsbeskrivningar ur artiklarna.

“Kvinnor måste få stöd och en mer framträdande roll i utvecklingsländernas jordbruk. Sedan klimatförhandlingarna i Doha åter misslyckats, är det viktigt att identifiera och stödja konkreta insatser som går att genomföra. En sådan handlar om hur vi kan stärka kvinnors roll i arbetet med att bekämpa hunger och fattigdom och bättre ta hänsyn till pågående klimatförändringar.”

“Afrikas lantbruksproduktion har stagnerat på en låg avkastningsnivå som inte kommer att kunna föda den egna befolkningen. … När de afrikanska länderna började bli självständiga på sextiotalet fanns ett tjugotal statliga universitet i de tidigare kolonierna. De har nu ökat till cirka 200. Några av universiteten blev efter hand framgångrika inom lantbruksvetenskaperna, men allteftersom lantbruket fick lägre prioritet i utvecklingsarbetet på 90-talet gavs de alltmer begränsad uppmärksamhet.”

Artikeln är en replik på:

Sverige behöver Afrika

“Idag flödar tio gånger mer kapital ut ur Afrika än vad som strömmar in genom bistånd. Bara fem procent av detta väldiga kapitalutflöde beräknas bero på korruption. Huvudorsaken är istället multinationella företags skatteplanering, möjliggjord genom att dessa endast behöver redovisa sina vinster på sammantagen koncernnivå. …  FN:s jordbruksorganisation FAO varnar för att klimatförändringarna fram till 2025 kommer att leda till ett skördebortfall i Afrika på 50 procent. Vi i den rika världen, som i allt väsentligt förorsakat klimatförändringarna, får inte smita från klimatnotan utan måste leva upp till våra åtaganden från Köpenhamnsmötet 2009. Där lovade Fredrik Reinfeldt, som statsminister i EU:s ordförandeland, att klimatsatsningar i Syd inte skulle finansieras via biståndsmedel utan att nya, additionella, medel skulle tillskjutas.”

Artikeln är en replik på:

Positiv utveckling i Afrika bra också för Sverige

“Den huvudsakliga anledningen till att EPA kommit till är att det gamla handelssystemet med preferenser till AVS-länderna stred mot internationella handelsreglerna genom att de diskriminerade andra utvecklingsländer. Det samma gäller för handelsstörande instrument som exportrestriktioner. Att många afrikanska länder är fast i ett råvaruberoende beror inte på EU:s handelspolitik. Dessa länder saknar infrastruktur och annan kapacitet att förädla råvarorna. Bara genom reformer av den offentliga sektorn och avskaffande av restriktioner kan man skapa ett gynnsammare klimat för investerare och för industrin.”

Artikeln är en replik på:

Handelsavtal sänker de fattigaste länderna

“Det stora problemet med avtalens nuvarande utformning är just detta, att lokal produktion riskerar att slås ut och att länderna blir fastlåsta i råvaruexport. Detta försvårar regional handel, något som är viktigt för utveckling. Utvecklingen i Moçambique illustrerar problematiken väl. Där användes tidigare exportskatter för att gynna produktionen av cashewnötter. Dessa nötter utgjorde en stor del av landets ekonomi. Genom skatten blev det dyrt att exportera råa nötter och den lokala produktionen gynnades. Nötterna förädlades i stora fabriker och Moçambique blev det första afrikanska landet att bearbeta cashewnötter i industriell skala. När de producerade som mest fanns 14 fabriker. 150 000 ton förädlade cashewnötter exporterades.”

“Världsbanken bekräftar att jämställdhet är ett måste för minskad fattigdom och tillväxt…Med andra ord: för att biståndet, som kommer från våra skattepengar, ska bekämpa fattigdom på bästa sätt måste det nå kvinnor.”

“Kort sagt, kvinnor arbetar mest, äger minst, har ingen makt och är starkt underordnade i ett globalt perspektiv. Detta är mycket illa för mänskligheten. Men ändå hoppfullt. För oj, vilken förändringspotential som bor i dessa dystra fakta! FN:s jordbruksorganisation FAO har räknat ut att om kvinnor finge lika mycket inflytande och självbestämmande som män, skulle skördarna kunna öka så att ytterligare 100 miljoner människor fick mat, varje dag.”

“I de flesta av världens länder diskrimineras flickor och kvinnor. Den svenska studien Cause of Death: Woman, som Karin arbetat med i 1,5 år, visade att en av tre kvinnor världen över utsätts för fysiskt, sexuellt eller annan typ av våld under sin livstid. Några exempel: I Kongo hotas matproduktionen av att kvinnor inte vågar gå ut på fälten på grund av risken att bli våldtagna eller kidnappade av soldater. Den kvinnliga medlemmen i bostadskooperativet i Nicaragua som vet att hennes man ogillar att hon yttrar sig, håller oftast tyst för att undvika att få stryk. … 70 procent av världens fattiga är kvinnor. Med den insikten känns det som en självklarhet att det svenska biståndet borde arbeta mot diskriminering, med kvinnor som främsta målgrupp. Men är det så i dag? Nej.”

I artikeln hänvisas till:

”Vi vet att världen kommer behöva mer mat för att mätta en växande befolkning och det är orimligt att dessa behov tillfredsställs genom att vi tömmer ut resurserna på några få ställen och sedan skickar maten flera varv runt jordklotet innan den landar på tallriken. Maten ska helst produceras nära och Sverige har här goda möjligheter att öka produktionen – men utan att det tär på naturens resurser. Att ta vara på dessa möjligheter ger en bättre miljö och fler jobb.”

“Stora framsteg har gjorts. Världsfattigdomen har mer än halverats. Enligt WHO smittas färre av hiv/aids för varje år som går. Samtidigt beskriver en artikel i Läkartidningen av bland andra Tobias Alfvén, rådgivare vid Unaids, hur millenniemålen om god hälsa riskerar att missas om inte internationellt stöd kombineras med lokala insatser. Och debatten om vilka mål som ska ersätta millenniemålen har börjat. Rädda Barnen föreslår i en rapport på tisdagen att bland annat extrem fattigdom och svält ska utrotas innan 2030.

I artikeln hänvisas till: