“Artikelförfattarna påstår att det finns en motsättning mellan resultat för Sverige och resultat för biståndets mottagare, men i själva verket är det precis tvärtom. Konkreta förbättringar i fattiga människors liv är konkreta resultat också för det svenska biståndet. Den fattiga människans perspektiv ska också vara biståndspolitikens perspektiv. Att verkligen lyssna på vad fattiga människor vill och behöver är en viktig grund för att se till att det blir så. Uppföljning och återkoppling från biståndets mottagare i länder där biståndet verkar är en stark del av den resultatagenda som artikelförfattarna kritiserar. … Att särintressen vill påverka politiken i sin egen riktning och säkra sitt eget inflytande är naturligt för varje politiskt område. Resultatstrategier för biståndet har alls inte tagits fram i slutna rum på UD, utan i öppna processer där aktörer både i Sverige och i de länder där biståndet verkar har fått tycka till och komma med synpunkter.”
Artikeln är en replik på: