“Idag flödar tio gånger mer kapital ut ur Afrika än vad som strömmar in genom bistånd. Bara fem procent av detta väldiga kapitalutflöde beräknas bero på korruption. Huvudorsaken är istället multinationella företags skatteplanering, möjliggjord genom att dessa endast behöver redovisa sina vinster på sammantagen koncernnivå. … FN:s jordbruksorganisation FAO varnar för att klimatförändringarna fram till 2025 kommer att leda till ett skördebortfall i Afrika på 50 procent. Vi i den rika världen, som i allt väsentligt förorsakat klimatförändringarna, får inte smita från klimatnotan utan måste leva upp till våra åtaganden från Köpenhamnsmötet 2009. Där lovade Fredrik Reinfeldt, som statsminister i EU:s ordförandeland, att klimatsatsningar i Syd inte skulle finansieras via biståndsmedel utan att nya, additionella, medel skulle tillskjutas.”
.Klimat
”Afrikas nya välstånd når långtifrån alla”
- Replik på Positiv utveckling i Afrika bra också för Sverige“De länder som ingår i FN:s klimatkonvention har enats om att den globala medeltemperaturen inte får stiga mer än två grader. För att klara det måste utsläppen minska kraftigt för att senast 2050 vara nära noll globalt. Industrialiserade länder har ett historiskt ansvar att gå före jämfört med utvecklingsländer, och få har ett så bra utgångsläge som Sverige. Men istället för en ambitiös strategi för att nå nollutsläpp och 100 procent förnybar energi bygger Naturvårdsverkets färdplansunderlag på siffertrixande.”
.“Ingen annanstans syns klimatförändringarna så väl som i Arktis. 80 procent av havsisens volym har försvunnit på 30 år och tidigare orörda områden har öppnats upp. … I två år har Sverige och utrikesminister Carl Bildt (M) varit ordförande i Arktiska rådet, det enda organ som kan besluta om bindande avtal för hela Arktis. Carl Bildt har som ordförande kunnat bestämma över vad som diskuteras på rådets möten. Tyvärr har han inte kritiserat den pågående oljekapplöpningen, och inte heller initierat en diskussion om nödvändiga begränsningar av ny oljeutvinning i regionen. Detta trots att det är oförenligt att ta upp mer olja i Arktis om Sveriges, EU:s och FN:s mål om att begränsa klimatförändringarna till maximalt två grader ska kunna nås.”
.“Det finns en tråkig, nattsvart bild av markinvesteringar i Afrika i den svenska debatten, ofta kallat för ”land grabbing” även när de välkomnas av såväl lokalbefolkning som landets regering. Med ett sådant angreppssätt blir det meningslöst att anstränga sig för att förbättra de lokala villkoren – allt dras ändå över en kam. Flertalet afrikanska stater är välfungerande demokratier, exempelvis leds Liberia efter demokratiska val av Nobels fredspristagare Ellen Sirlief Johnson. Att då kategoriskt avvisa av regeringarna godkända markinvesteringar vittnar om en djup misstro mot Afrikas folk – varför skulle vi veta bäst vad de behöver?”
“Trots att klimattoppmötet 2009 i Köpenhamn på det stora hela var en besvikelse, var en av ljuspunkterna att världens rika länder lovade att ge pengar till fattigare länder i klimatfinansiering. Eftersom utvecklingsländer drabbas hårdast av klimatförändringarna medan framför allt rika länder har orsakat dem ansågs det rimligt att de senare ska betala för detta. Klimatfinansieringen ska alltså inte ses som bistånd utan snarare en form av skadestånd, och för att motverka att rika länder tar dessa pengar från sina biståndsbudgetar fick utvecklingsländerna igenom att pengarna skulle vara ”nya och additionella” enligt Köpenhamnsavtalet. Sverige undertecknade givetvis detta avtal, men hittills har varenda krona i vår klimatfinansiering ändå tagits från biståndsbudgeten. I praktiken har ingen resursöverföring från rika till fattiga ägt rum, utan pengarna för klimatanpassning tas från fattigdomsbekämpning.”
.“Självklart är det vårt ansvar att arbeta på hemmaplan för att minska vår klimatpåverkan. Men det går inte att låtsas som att det bara är skattemedel och nationalstatsperspektiv som bäst gagnar världens klimat. Sverige måste agera som ett konstruktivt land, som ger och tar i samtalen och bidrar till att andra gör detsamma. Särskilt med tanke på att hållbarhetsarbete och fattigdomsbekämpning går hand i hand, då klimatförändringar slår hårt mot matproduktion och tillgång till rent vatten. Vi kan inte strunta i att aktivera den privata sektorn i det globala klimatarbetet.”
.”Vi vet att världen kommer behöva mer mat för att mätta en växande befolkning och det är orimligt att dessa behov tillfredsställs genom att vi tömmer ut resurserna på några få ställen och sedan skickar maten flera varv runt jordklotet innan den landar på tallriken. Maten ska helst produceras nära och Sverige har här goda möjligheter att öka produktionen – men utan att det tär på naturens resurser. Att ta vara på dessa möjligheter ger en bättre miljö och fler jobb.”
.“Vi, det vill säga världen, behöver en ny ekonomi anpassad för vårt århundrade, samstämd med jorden och ekosystemen, inte en som förstör dem. Vårt nuvarande ekonomiska tänkande har sina rötter i 1800- och 1900-talets samhälle och är inte baserat på dagens förutsättningar och kunskaper. Köp- och slängsamhället är inte längre en gångbar modell vare sig för de länder som gav upphov till den eller de länder som nu följer i samma fotspår. Vi överutnyttjar jordens resurser i form av naturtillgångar och resursskapande ekosystem.”
.“Den globala matsituationen är absurd. En miljard människor är kroniskt undernärda. Samtidigt bär 1,5 miljarder människor på alldeles för många kilon. Det finns ingen brist på mat på klotet, den är bara galet snett fördelad.”
.