“Idag är det inte bristen på mat som gör att en miljard människor världen över drabbas av svält, utan det beror på auktoritära regimer som använder mat som maktmedel där marknader kontrolleras och styrs. Därför måste framtidens matförsörjning handla om demokratiseringsprocesser och riktade biståndsinsatser där vi stärker människans möjligheter att påverka sitt eget liv, till exempel genom mikrolån.”
.CAP
Bengt-Anders Johansson, Newsmill
25 juni, 2012
Helena Jonsson, Newsmill
13 juni, 2012
“Min analys när det gäller den svenska attityden till jordbruket bottnar i våra beslutsfattares rädsla för att positiva tillrop kring det inhemska jordbruket är likställt med stöd för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP), vilket ses som en dödssynd. I Sverige tror vi på marknaden och på att denna ska styra i stort sett alla samhällssektorer, i alla fall jordbruket. Ingen säger rakt ut att vi kan importera vår livsmedels-trygghet, men det ligger i luften när vi diskuterar jordbrukets betydelse.”
.Uppsala Nya Tidning
28 maj, 2012
“EU:s jordbrukspolitik syftar bland annat till att höja effektiviteten inom jordbruket. Periodvis har också detta mål uppfyllts med råge. 1980-talets smör- och köttberg, skapades exempelvis av alltför generösa subventioner. Överskottet av mat minskades bland annat genom att EU började subventionera export av jordbruksprodukter till länder utanför unionen.”
.Svante Axelsson, Göteborgsposten
25 april, 2012
“Behovet av livsmedel, biobränsle och andra förnödenheter ökar samtidigt. 2050 är vi sannolikt cirka 9 miljarder människor. För att klara denna gigantiska utmaning måste planeten bli friskare. Idag subventionerar EU ett jordbruk som inte kan möta denna utmaning. … Det räcker inte att öka jordbrukets produktion i världen i stort. Ökningen måste genomföras hos småbönder i fattiga länder i syd där de hungrande människorna finns.”
.Marja Wolpher, Newsmill
14 mars, 2012
“Vi ska inte tro att vi kan få ut hög effektivitet och vettiga resultat av Sveriges och EU:s biståndspengar om vi samtidigt undergräver utvecklingen i fattiga länder genom andra politikområden. Och det gör vi, genom att subventionera våra jordbruksprodukter, genom att förhandla fram handelsavtal som gynnar europeiska företag, men som riskerar att slå ut småproducenter i afrikanska länder.”
.Alan Matthews, Sydsvenskan
24 november, 2011
“Detta skulle bidra till att sänka världsmarknadspriset för socker, som för närvarande är högt, vilket skulle gynna länder som är beroende av sockerimport. Men avskaffandet av sockerkvoter kan samtidigt leda till minskad import från Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, som hittills kunnat exportera till EU på gynnsamma villkor.”
.Ylva Strömberg, Gabi Björsson m.fl; Sydsvenskan
7 november, 2011
“Spekulation i matråvaror, utsläpp av växthusgaser, samt användning av jordbruksmark i utvecklingsländer för produktion av biobränslen är andra exempel på konsekvenser av politik som står i konflikt med målsättningarna om att utrota den globala hungern.”
.Erik Lysén, Östran
13 oktober, 2011
“Det vi behöver göra för att minska antalet hungrande i världen kan sammanfattas i fyra punkter: 1. Utveckla det småskaliga jordbruket 2. Kontantstöd till de som inte har råd att äta sig mätta 3. Reformera EU:s jordbrukspolitik 4. Hejda klimatförändringen”
.Svante Axelsson mfl; Göteborgsposten
12 oktober, 2011
“Att världens befolkning växer är ett vanligt skäl för att hålla fast den gamla politiken. Återigen försöker reformmotståndare av CAP att legitimera gamla produktionsdrivande stöd med argument som att Europa måste förse världen med mat. Detta är inte sant. Redan idag räcker maten till. Att en miljard människor trots allt hungrar beror istället på krig och fattigdom.“
.Ewa Björling, Aftonbladet
19 augusti, 2011
“Inom EU betalar vi våra jordbrukare för att hålla produktionen nere, samtidigt som vi stänger ute konkurrens från andra delar av världen med höga tullmurar, och säljer våra produkter till underpriser, något som effektivt motverkar framväxten av konkurrenskraftiga inhemska jordbruk i många länder.”
.