“Ett stort och påtagligt hot mot de senaste årens framgångar i kampen mot malaria lurar vid horisontens rand. De nya läkemedel som i dagsläget utgör en grundbult i modern malariakontroll har börjat förlora sin effekt på grund av att malariaparasiten utvecklat motståndskraft (resistens). (…) Det är därför speciellt viktigt att nu inför de nya utvecklingsmålen, som ska följa upp de tidigare millenniumutvecklingsmålen vilka löper till 2015, att tydligt lyfta fram betydelsen av fortsatt fokus på optimal malariakontroll som högprioriterat mål för global hälsa och utveckling, särskilt för de fattigaste länderna i Afrika.”
.Forskning
Kristina Bolme Kühn m.fl, Dagens Nyheter
24 mars, 2013
“Detta vore ett sällsynt illa valt tillfälle att minska resurserna till tuberkulosinsatser, och ett enda exempel får här belysa både möjligheter och hot. De vanligaste diagnosmetoderna för tuberkulos är antingen mycket föråldrade eller mycket dyra. Men de senaste portabla diagnoslaboratorierna är betydligt billigare och minskar diagnostiden för multiresistent tuberkulos från 1–2 månader till två timmar. Förutom mindre lidande för de drabbade innebär detta även en dramatisk minskning av risken för smittspridning. En testpatron kostar cirka 70 kronor. Har vi råd att inte satsa de här pengarna?”
.EVANGELINA LINDBERGER, UDbloggen
25 januari, 2013
“Människors tillit till varandra och till institutioner har många gånger fastslagits som grundläggande för att skapa fungerande, hållbara samhällen. Det Naturliga Steget framhåller tillit som centralt för social hållbarhet. Professor och nobelpristagare i ekonomi Elinor Ostrom visar i sin forskning hur tillit och samarbete är fundamentalt för att väl kunna förvalta gemensamma resurser. (…) Litar vi inte på varandra kan vi inte åstadkomma mycket tillsammans.”
.JONAS PAULSSON, AFTONBLADET
23 januari, 2013
“Redan 2010 släppte FN:s miljöprogram UNEP rapporten Assessing the Environmental Impacts enligt vilken de rika länderna omgående och drastiskt måste minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter för att världen ska kunna undvika de värsta konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Därför är det mycket glädjande att Jordbruksverket nu äntligen börjat argumentera för en köttskatt.”
.FRANCESCA CHIODI m.fl. Svenska Dagbladet
20 januari, 2013
“Därför är frågan om hur Sverige bäst ska bidra till den globala hivforskningen mycket angelägen. En satsning på forskning kring hivvaccin, bot och förbättrad behandling har möjlighet att mångdubbelt återbetala sig i form av sparade liv och minskade samhällskostnader. Detta är inte minst viktigt ur biståndssynpunkt eftersom de värst drabbade länderna har de sämsta möjligheterna att långsiktigt möta hivpandemin.”
.Christofer Sköld, Newsmill
9 januari, 2013
“Att offentliga medel ska kunna finansiera en sådan omställning är orealistiskt. Den utvecklade världens ledare är exempelvis fortfarande oeniga om hur 100 miljarder dollar till gröna investeringar i utvecklingsländer ska finansieras, trots att det var något som utlovades redan 2009 vid COP 15 i Köpenhamn. För att få loss privat kapital behöver gröna investeringar, såsom investeringar i miljöteknik och ren energi göras mer attraktiva. Även om debatten kring en Tobinskatt är gammal finns det relativt få empiriska studier om dess effekter.”
Sten Widmalm, Respons
31 december, 2012
“Här är en bekymmersam paradox: Delar av den internationella forskningen om utvecklingsfrågor tar rejäla steg framåt. Men samtidigt tycks allt färre aktörer inom biståndet ha tid eller grundkompetens för att utnyttja de nya och värdefulla rön som forskarna producerar. Så här har det inte alltid varit. Något tycks ha gått snett inom biståndet under senare år som gör att många av våra biståndsarbetare till slut tröttnar och ger upp kallet om att bygga en bättre värld för andra. … Problemet är att det inte finns tid eller tillräckliga incitament att för att kunna följa med vad som händer inom forskningen.”
.Andreas Madestam mfl; Svenska Dagbladet
26 november, 2012
“Sadevs bristfälliga verksamhet har varken gynnat svenska skattebetalare eller biståndsmottagarna. Behovet av en välfungerande utvärdering i biståndet är större än i andra offentliga program på grund av den brutna informations- och ansvarskedjan. Skattebetalare i Sverige vet inte om programmen fungerar då biståndspengarna används i andra länder. Samtidigt har mottagarna inga politiska möjligheter att påverka biståndet då det kommer från ett annat land. När tanzaniska barn går ut grundskolan utan att kunna läsa eller skriva är det omöjligt för deras föräldrar att utkräva ansvar av svenska biståndsgivare. … Om Sida och UD, och ytterst riksdag och regering, däremot vet vilka projekt som bäst bekämpar fattigdom kan utvärderingarna fungera som en länk mellan tanzaniska föräldrar och svenska beslutsfattare.”
.