Annonsera på Biståndsdebatten.se
NAI

Resultatstyrning i biståndet: Kan ”Obsessive Measurement Disorder” undvikas?

- Relaterat material: Perverse effects of results measurement – a Swedish debate
Göran Holmqvist, Biståndsdebatten.se

”Bakom resultatagendans fyrkantigheter och kontrollbehov döljer sig nog också en dos brist på ledarskap, på olika nivåer. Att predika resultat kan vara en trygg position; vem är mot resultat förutom de lata och ovilliga? Man kan spåra en rädsla för att lita till organisationers och medarbetares inneboende motivation och att ta till vara på denna energi för att – just det – skapa resultat. Det behövs därför ledare som vågar leda.”

Kommentarer

  1. Tom Alberts :

    Jättebra att få en sammanfattning så snabbt.*
    Efter 40-års erfarenheter anser jag att resultatstyrning är oerhört viktigt.
    MEN det finns massor av okunnighet. Det krävs en hel del arbete med att få fram bra indikatorer.
    Ett exempel antalet mikrokrediter är ett dåligt mått. Andelen återbetalde lån är kanske något bättre. Men i ett fattigdomsperspektiv handlar det om fattiga männsikor levnadsbetingelser. Det finns praktiska metoder att mäta.
    Ett annat exempel är då SARECs fanatiska fokusering på att utbilda forskare inte ens har en lista på vad de gör sedan sin PhD utbildning (Tracer study).
    Och huamej, även 4 professorer i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet hade inte ens bemödat sig att ta fram ”citation indices”. På Sidas begäran producerade de kilovis med intetsägande rapporter till okunniga Sida handläggare.

    Nu då Sida 40-talister blir pensionerade blir de doktorer, forskare och professorer – tack vare Sidas pengar!

  2. johan :

    Det som behövs är personer bakom de pengar som skall generera resultat. Om det är mina pengar som skall användas, ligger det i mitt intresse att lägga nivå för kontroll på den nivå jag själv anser nödvändig. Jag tillser även att rätt ledare (enligt mina egna krav) tillsätts.
    ”organisationers och medarbetares inneboende motivation” begränsas, om något, av de påhittade strukturer som är till för att kompensera för det faktum att det är feltänkt ifrån början – det är inte personer bakom de pengar som används.

  3. Olof Hesselmark :

    The law of unintended consequences –

    Hur välplanerade och strukturerade insatser än är, så är det alltid något oväntat som inträffar. Planerarna gör väl nästan alltid sitt bästa för att beskriva mål, medel och förväntat resultat, oftast i form av logiska matriser. Som Göran och Peter antyder, får dessa matriser ersätta verkligheten under projektets gång och fram till utvärderingen. Men sedan händer något annat. Ibland jättebra saker, ibland mindre bra. Jag tycker att man borde vara mera ödmjuk inför verklighetens envisa ostyrbarhet, och redan från början vara klar över att allt inte kommer att gå som planerat. Rent metodmässigt skulle väl detta fångas upp i kolumnen ”risk”, men de som varit med ett tag håller nog med om att det som står där kan vara nog så fantasilöst.

    Kanske det blir ett särskilt seminarium om detta någon gång, där några gamlingar berättar om hur galet det kan gå!

Kommentera

*