“Vi har valt att betala i bidrag, inte lån, och vi betalar helt enligt plan. Sveriges bidrag på drygt 800 miljoner euro (8 miljarder kronor) sker utöver vårt internationella åtagande om 0,7 procent av BNI i bistånd. Pengarna finansieras inte genom omfördelning av andra biståndsmedel.”

Läs hela artikeln »

Dela det här:

Veckans mest lästa debattartiklar

  1. Viktigt att skilja på bistånd och militära insatser

  2. Det finns bra sätt att framställa biobränsle

  3. Feminism gynnar både kvinnor och män

  4. Ge Sadev förutsättningar för att göra omstart i Karlstad

  5. “Regeringen driver hellre arbetsmarknadsfrågor än SRHR”

  6. Sverige måste satsa mer där nöden är som störst

  7. Även biståndspolitik måste visa resultat

  8. Går handelsavtal med Iran före mänskliga rättigheter?

  9. Replik och svar om Kambodja

  10. Frihandel lösning på Afrikas svält

En kommentar till ”Sverige är en brobyggare mellan fattiga och rika”

  • Bertil Odén:

    Andreas Carlgren listar ett antal – ofta bra – delar av den svenska klimatpolitiken. Men när det gäller varifrån finansieringen tas försöker han dribbla bort läsarna. Sveriges åtagande om biståndsvolymen är 1,0 procent av BNI, fastlagt i riksdagsbeslut 1968. Det internationella biståndsmålet är 0,7%. I mellanrummet mellan dessa 0,7% och 1,0% får det svenska bidraget till EUs klimatsatsning plats, precis som Carlgren skriver. Men pengarna tas från en redan fastlagd budgetram för biståndet, där alternativanvändningen hade kunnat vara mer resurser till andra biståndsinsatser för att uppnå Millenniemålen i de fattigaste länderna. Så länge det svenska enprocentmålet inte ersätts med det internationella har alltså Carlgren fel när han påstår att “pengarna finansieras inte genom omfördelning av andra biståndsmedel”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *