“Vi har valt att betala i bidrag, inte lån, och vi betalar helt enligt plan. Sveriges bidrag på drygt 800 miljoner euro (8 miljarder kronor) sker utöver vårt internationella åtagande om 0,7 procent av BNI i bistånd. Pengarna finansieras inte genom omfördelning av andra biståndsmedel.”

Läs hela artikeln »

Dela det här:

Veckans mest lästa debattartiklar

  1. Märklig medietystnad om Sveriges roll i Jemens lidande

  2. Vägen till två procent

  3. Verkligheten kräver solidaritet

  4. ”De rikaste fick 82 procent av förmögenhetsökningen 2017”

  5. Verkligheten kräver att vi pratar volymer

  6. Låt inte Israel tysta solidaritetsrörelsen

  7. Moderaterna har ingen Wallström

  8. Investera i fredskultur för framtida generationer

  9. ”Sverige och EU bör lägga om sin Iranpolitik”

  10. Ett undertecknande kan ytterst riskera rikets säkerhet

En kommentar till ”Sverige är en brobyggare mellan fattiga och rika”

  • Bertil Odén:

    Andreas Carlgren listar ett antal – ofta bra – delar av den svenska klimatpolitiken. Men när det gäller varifrån finansieringen tas försöker han dribbla bort läsarna. Sveriges åtagande om biståndsvolymen är 1,0 procent av BNI, fastlagt i riksdagsbeslut 1968. Det internationella biståndsmålet är 0,7%. I mellanrummet mellan dessa 0,7% och 1,0% får det svenska bidraget till EUs klimatsatsning plats, precis som Carlgren skriver. Men pengarna tas från en redan fastlagd budgetram för biståndet, där alternativanvändningen hade kunnat vara mer resurser till andra biståndsinsatser för att uppnå Millenniemålen i de fattigaste länderna. Så länge det svenska enprocentmålet inte ersätts med det internationella har alltså Carlgren fel när han påstår att “pengarna finansieras inte genom omfördelning av andra biståndsmedel”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *